Lite utmobbad?
Det började i förrgår när jag insåg att jag har gått upp en del i vikt. Jag är liksom inte van vid att mina kläder blir för små.. De kan vara tighta eller så kan de vara för stora. De är aldrig svåra att få på sig. Tills nu alltså. J-man skrattade lagom åt mig när jag hoppade och studsade för att få upp byxorna över röven och sparkade i luften för att komma i helt. Själv bröt jag inte ihop av asgarv förrän jag insåg att även knappknäppningen skulle bli en hel verkstad i sig.
Och så igår... Mamma och J-man gaddade ihop sig helt mot mig med hjälp av min telefon och ett antal sms. De är nämligen väldans överrens om att barn/barnbarn är en oerhört bra idé! Jag har visst inte så mycket talan om vad som ska bo i min kropp :P Men, men.. De kommer ju komma bra överrens i alla fall. Det märks ju redan.
Och så igår... Mamma och J-man gaddade ihop sig helt mot mig med hjälp av min telefon och ett antal sms. De är nämligen väldans överrens om att barn/barnbarn är en oerhört bra idé! Jag har visst inte så mycket talan om vad som ska bo i min kropp :P Men, men.. De kommer ju komma bra överrens i alla fall. Det märks ju redan.
Kommentarer
Postat av: uFo
ja för fan! följ oss andra. skaffa en unge!
Trackback