Hon

Hon kunde se meningen med alltet i ett fyllt vinglas och framtiden i en snöstorm
Sanningen låg gömd under höstlöven och allt som var vackert fanns på sidorna i hennes block
Det enda som saknades henne var egentligen hennes egen verklighet
För hon andades inte samma luft som alla andra och hon såg inte vardagen för alla färger
Och hon var ändå en av alla dem vi passerar utan att se

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0