Doft

jag älskar att din doft fastnar i kudden och på lakanet min hud så att jag kan minnas att du var här

det är i alla fall vad jag intalar mig

kan inte riktigt låta bli att lukta på allt det där som blivit du vill inte tvätta av det så jag kan känna närhet

inte nödvändigtvis din



Alla har väl någon gång känt så?

Minnen

Jag gråter tårar för tårar som redan fällts
För minnen som förträngts och grävt sig upp ur jorden de begravts i
Tårar för minnen om tårar och minnen om tårar för minnen



Och allting sker alltid i ensamhet


Gröt

det är okej att bli hög på värktabletter när alkoholen är slut för de är ju inte riktiga droger vi kan inte dö av dem och röken dödar inte heller men vi inbillar oss inre lugn och det hjälper

en dag till (en dag till)

och även om jag inte minns när jag sist var nykter så är jag inte missbrukare


Hem

Stegen när tystnaden gick ekade i mitt huvud
Skriken bedövade mitt sinne
Jag gömde mig i rummet
Tyst
Ignorerade ljudet av en sönderslagen lägenhet
Hejdade tårarna med smala band
Svarta band
Lika svarta som mitt sinne
Band dem kring min vita hals
Kvävde alla känslor
Gick och lade mig
Tyst
Tom

Inte längre rädd
Trygg till sinnes
Hemtam
Fri




Kommentar:
Den här kommer av känslan att vara hjälplös där man bör vara trygg. Att hamna i den situationen att man till slut ser det obehagliga som det enda man känner igen.

RSS 2.0