Det är en dålig dag idag igen och jag blir bara arg för det verkar vara alldeles för många sådana dagar nu för tiden. Jag har sovit alldeles för dåligt för mitt eget bästa och jag orkar inte göra någon frukost bara därför, för att inte tala om matteläxan som jag har avsett tre morgontimmar till ser väldigt svår ut helt plötsligt... Inte för att jag är något mattegeni, men det är ju bara repetition så det mesta borde jag kunna by now.

Igår var i alla fall helt okej... Även om jag hade drömt att underbar var otrogen mot mig och sen knappt fick träffa honom på hela dagen sen, och därför inte fick den där extra kärleken man gärna vill ha när man drömt något stört, så var jag ganska glad. Hela skolveckan har varit asjobbig eftersom jag har hamnat efter... Det där glada humöret var jävligt välbehövligt med andra ord. Jag köpte ett fint halsband igår också :) Kanske bidrog till det glada humöret...

Det känns som att det är måndag idag med, även om jag faktiskt fick sova lite mer i natt än igår. Kanske inte så mycket att göra åt när det känns som att man har ett läsår att ta igen i skolan fast att man bara var borta en vecka :P Ordning ska det bli i alla fall för jag är duktig som en... Vad är man duktig som...? Flitig som en häst, envis som en åsna, dum som ett får, stolt som en tupp... Jag är duktig som en jag i vilket fall som helst.

Hårdilemat är inte av gjort än... Hittills har jag fått två röster på långt hår, en på kort och ett förslag att bara raka av det. Själv tänker jag att det är smartare att klippa av det nu än när det är långt för om jag ångrar mig så är det inte riktigt lika långt till jag är tillbaka där jag är nu som om jag skulle sparat i ett år till. Och så funderar jag på om peruker inte skulle klia fruktansvärt om man rakar av sig håret? De kliar ju massor redan när man har hår...


Igår hade underbar med sig en ball kamera hem så att vi skulle kunna ta lite fina bilder så att vi kanske kan börja välja ut foton att ha på väggen någon gång... Jag blev inget bra alls efter en hel dag med pluggande. Blekare än vanligt, smink i halva ansiktet och zombie-blick, kände mig verkligen jättesnygg. Så det blir väl inte så mycket av det där i alla fall.

Den enda lediga och roliga tiden jag hade igår var när Lollo ringde och ville fika för att hon var barnledig. Utan det så hade jag nog inte kunnat rabbla mycket annat än debit och kredit idag ;P Det var i alla fall lika kul som vanligt och för en gång skull (på en måndag) så kunde vi välja vilket ställe som helst och inte bara leta efter ett som var barnanpassat. Det är nog så att oavsett hur mycket man älskar en unge så är det skönt att kunna göra precis som man känner ibland.

Jag blir aldrig, aldrig, aldrig nöjd med mitt hår verkar det som. Spelar tydligen ingen som helst roll att man har en grym frisör med bra idéer... Så nu hade jag helt enkelt tänkt be om lite hjälp från den lilla, lilla skaran som läser min blogg då och då.

Färgen tänker jag behålla ett tag till i alla fall. Brunt känns bra, det klär mig och jag blir lite mer lik mamma :) Men frågan är om jag ska klippa av det till page (har ju haft det förut) eller pinas med att det får växa ut? Kan ni inte hjälpa mig med det dilemmat?

Återigen har Josefin hittat en sån där grej som jag blev helt kär i så jag kände mig tvungen att stjäla idén. Hon har hittat en jättebra sida med riktigt schyssta skor! Och jag, som är som de flesta tjejer antar jag, älskar ju skor! Hemsidan hittar du här om du inte vill klicka vidare till Jossans blogg och kolla in hennes favoriter ;) Mina favoriter hittas här nedanför så klart.

Inget vettigt alls idag... Jag väntar på att en kompis ska komma förbi och umgås med mig, men det är alltid astråkigt att vänta. i helgen ska ju jag och underbar låsa in oss och det kommer i alla fall bli jättemysigt :)

Jag har en sådan där dag idag då ingenting känns bra. Jag känner mig ful och tråkig och utstött... Ironiskt på sätt och vis för jag har knappt haft någon kontakt med andra människor idag och ändå lyckats boka en fika till ikväll och underbar kommer ju hem snart. Fast det hjälper ju inte hur det känns...

Nu måste jag lista ut hur man vänder alla negativa känslor till något positivt och hur man slutar haka upp sig på saker som folk sagt till en. Det lustiga är ju att det inte spelar någon som helst roll hur eller varför vissa saker sägs, inte ens om man ber om ursäkt för det eller kanske bara skojar, de fastnar och stör ändå. Jag är ingen expert på att alltid säga rätt saker eller uttrycka mig på rätt sätt, men jag försöker... Och det tror jag ju egentligen att folk runt omkring mig också gör, det kanske bara är så att det blir mycket mer fel än vad man hade kunnat tro ibland. Man blir trött på det i alla fall. Det ger inget bra tillskott till min dåliga dag.

Usch... Jag orkar inte ens sminka mig för att komma ur spiralen, eller ta på mig något snyggt. Istället sitter jag osminkad  och med taskig frisyr i halvfula myskläder. Jag får väl vara ful idag... Jag har nog inget annat val. Orkar man inte så får man skylla sig själv...

Jag är ledig den här veckan och igår firade jag det med en hel dags nördande och huvudvärk. Så de som undrar varför jag inte har svarat i telefon... Det är huvudvärkens fel. Jag blir allergisk mot telefonprat när jag har ont någonstans. Nördandet var däremot väldigt trevligt även om jag blev irriterad en eller två gånger på det också...

Idag är jag uttråkad. Det finns massor med saker jag borde göra, men det är ju aldrig kul med sånt. Jag borde plugga, laga katternas leksaksmus och diska... Laga mat måste man förr eller senare också. Fast det är inte lätt när man känner sig helt oföretagsam. Lyckades ta en dusch i alla fall.

I vilket fall som helst så klagade underbar på att jag inte har bloggat på ett tag så jag kände mig manad :P Inte för att jag tror att det är så många som tycker att det är intressant att läsa om hur tråkigt jag har... Men ändå. Jag har äntligen tagit en lite bättre bild på glasögonen, även om det tydligen är omöjligt för mig att ta en bild där mönstret på bågarna inte är suddigt.

Det har verkligen varit ett par asjobbiga dagar, men nu är jag äntligen feberfri :) Egentligen blev jag det igår, men ändå... Det firades med en kort sväng på stan för att köpa underbars Alla Hjärtans Dags-present och fika med Tezz och Anton. Vilket efterföljdes av att åka hem till Tezz och tycka synd om Sessan som har blivit sjuk i mitt ställe och bli bjuden på en grymt god kycklinggryta. Så blev det lite vin på kvällen också... Kanske lite för mycket till och med... Hrm...

Värst av allt just nu är nog ändå att man alltid har så mycket att ta igen när man har varit sjuk. Jag har ju trots allt missat en hel skolvecka bara för att jag har varit sjuk och det känns inte alls coolt med tanke på hur mycket som hinner hända på bara en vecka. Nästa vecka är det i och för sig lov som tur är... Så jag kan nog ta igen det.





Jag köpte en leksaksmus till katterna igår och de har redan slitit av svansen på den. Uppskattad var den i alla fall... Men nu är den försvunnen.

Just nu verkar alla skaffa barn. Visst kan det kännas som så ibland när bara någon av ens vänner eller bekanta bestämmer sig för att föröka sig, helt plötsligt ser man stora magar och barnvagnar över allt, men den här gången är det nästan sant på riktigt. Nu ska här understrykas att jag själv inte är gravid eller har någon tanke på att bli det för tillfället, även om man alltid helt magiskt känner sig stressad när det börjar ploppa fram barn lite här och var. Förmodligen är det inte mer än naturligt att man börjar tänka tanken att man inte har så lång tid kvar innan det är för sent. Vi är ju ändå inställda på att vi ska föröka oss någon gång. De flesta av oss i vilket fall... ;)

I skrivandes stund är det åtminstonde fyra av mina vänner/bekanta som väntar barn. Det känns ändå som att det är ganska många på en gång och jag kan inte riktigt låta bli att undra varför det är just nu som det händer. Är det så att finanskrisen gör att vi helt plötsligt vill bilda familj för att skapa trygghet? Är det en slump? Har alla de här människorna samlats på en hemlig plats och sagt; "Nu jävlar ska vi förvirra Jones"? Det hela är ett mysterium... Men ett ganska lyckligt sådant. Jag är glad för var och en av dem :)


Nåväl... Jag ska ganska snart gå och lägga mig. Mår bättre än förut, men det är jobbigt att röra på sig för då får man yrsel... Så frisk är jag inte riktigt än. Jag tänker i vilket fall som helst hoppas på att jag vaknar upp i morgon, helt magiskt, och mår bra igen. I alla fall så bra att jag orkar ta mig ut. Jag tror att frisk luft är åtminstone liiite bra om man ska bli frisk ;)

Jag mår inte bra idag.... Alls. Men än så länge mår jag ändå bättre än igår. Jag tror inte att febern kommer bli lika hög idag heller, men det är ju faktiskt sånt som märks. Borde nog skaffa en sån där termometer så jag får reda på hur mycket feber jag har när jag är så dålig att jag knappt kan ta hand om mig själv.

Igår hade jag tillräckligt mycket feber för att:

• inte klara av att göra något att äta
• knappt lyckas gå till affären för att kunna få mat
• inte förstå hur man betalar med kontokort
• gråta för att jag inte orkade med min kropp, mitt ansikte, mitt liv som sjuk
• vara jävlig nära på att svimma i hallen, bara för att
• inte orka vara ensam, men vara tvungen att vara det ändå

Lika bra att klaga medan man orkar... Men nu orkar jag inte mer, det känns som att jag har myror som springer runt i hjärnan på mig och gör att det blir varmt, så jag ska lägga mig en stund.

...sprängande huvudvärk och kanske feber.
...ingen lust att vara social eller blogga.
...ingen ork att lägga upp bilderna från fredags, de är typ bara fem eller nåt men de får vänta.




Jag kanske mår bra/orkar en annan dag.

Jag har en sådan där dag idag som känns som en inte så bra dag. Man får ha sådana ibland... Igår var i och för sig också en sådan dag, men den tog sig på kvällen och jag hade väldigt kul ungefär från att underbar kom in till stan till att det var dags att sova. Idag känns det inte riktigt som igår (igår var jag arg, jättearg), jag är mest rastlös och "orolig". Jag är frustrerad för att jag inte hittar mitt halsband, mitt favorithalsband som jag bar varje dag jag vet inte hur länge tills jag fick för mig att jag inte skulle ha det under produktionen Tjadden med Z.

De första skolböckerna kom igår och det känns i alla fall som att det är ett steg i rätt riktning. Att jag därmed blev skyldig underbar lite mer än 1000:- utöver räkningspengarna och att jag dessutom har ca lika mycket kvar att betala för de andra böckerna är väl en helt annan sak... Jag hoppas jag får CSN-pengarna nu i veckan.


Fan... Orka klaga hela tiden... Nu plockar jag fram mustachen och försöker bli lite glad istället!