Jag har drömt en hel del (inte varje natt, men märkligt ofta) om KC den senaste tiden. Jag är alltid väldigt arg på honom. Jag har skrikit på honom, slagit honom och allmänt varit skitförbannad i drömmarnas land. Varför jag över huvud taget drömmer om honom vet jag inte... Men go anger liksom.

Jag drömde att Ronja och Stefan skulle komma och hälsa på hos mig och J-man (ja, vi bodde ihop), fast Stefan var vampyr och Ronja var Catty samtidigt som hon var Ronja. Jag var nervös för att det inte skulle gå bra för att Stefan var vampyr även om J-man träffat honom förut. Min bror var också där och gick mest runt och var dryg. J-mans brors flickvän skickade sms till mig och jag sa att hon gärna fick komma förbi om hon ville. Men hon hette Maja och inte det hon heter på riktigt.

Min telefon gick sönder helt också och min styvfars ena bror Leffe (han är tyvärr inte vid liv idag) gav mig en telefon som jag kunde använda så länge. Den förvandlades snart till en liten laptop med väldigt märkliga knappar och det kom hela tiden sms till den.

Jag är inte alls rörig i huvudet tydligen.. KOmmer du ihåg vad du drömde i natt?

Jag drömde att jag skulle ta livet av mig. Jag var helt likgiltig till om jag levde eller var död och tog beslutet att det var lika bra att göra slut på allt. Kände ingenting för det heller. Ingen lättnad eller något obehag. Jag började planera för att hänga mig i ett tygstycke. Bad en vän att han skulle lära mig göra knutar, utan att säga till vad. Hittade en plats att hänga upp "repet" och sa till min mor att man skulle kunna göra så. Hon tyckte att det var konstigt att diskutera det med mig eftersom jag kanske skulle kunna göra en sådan sak och så gick hon. Jag stod kvar med mina förberedelser och sen vaknade jag.

Vad gör man? Jag har tvingats inse att det är enda sättet att klara helgen. Sova och bli frisk någon gång. Inte riktigt min stil... Jag brukar ta mig igenom det mesta på ren envishet.

Nattens dröm var nästan lite väl konstig. Jag minns mest fragment, men det var stört.

Jag drömde om MDP igen. Ja, han var tillbaka i drömvärlden. Man skulle nog kunna påsta att he's been on my mind. Ibland blir det ju så vare sig man vill eller inte.

Jag drömde om mitt ex i natt. Det var konstigt. Har sett honom en eller två gånger sen uppbrottet och den lilla kontakten vi hade den första tiden gick tyvärr mest ut på att vi var osams. Så var det inte i drömmen tack och lov.

Jag drömde om DP i natt. Inte på det bra sättet då. Nämligen så att så fort han dyker upp i en dröm så ignorerar han mig. Han är elak och dissig. De senaste gångerna har han låtit bli att hångla upp någon annan framför mig i alla fall och det är ju bra... Det ska inte vara jobbigt att drömma om någon man tycker om.

Den senaste veckan har saker och ting varit helt konstiga. Mina drömmar har varit så extremt livliga. Till viss del har jag haft extremt svårt att skilja på vad jag drömt och vad som varit på riktigt.

Jag drömde helt stört i natt. Sådär så att jag inte ville vakna för jag ville liksom lista ut vad sjutton det var som försigick. Det var inte en helt och hållet otrevlig dröm heller... Men helt konstig.Jag ska försöka sammanfatta så gott jag kan.

Jag var med i en film tillsammans med Jensen Ackles. Vad det var för film har jag ingen aning om, men under inspelningen bodde vi i alla fall i ett mini-kollektiv tillsammans med Skinhead Barbiedoll. Jag och Jensen blev tillsammans och jag får då veta att Skinhead Barbiedoll är hand ex. Jag sitter bredvid henne och försöker trösta henne samtidigt som jag har Jensen i telefon och han undrar om jag har berättat om våran förlovning för henne än och jag svarar att hon nog redan vet om det... På mitt finger upptäcker jag då en ring i vitt guld, slät, som den första förlovningsringen jag hade. Till och med i drömmen är jag förvirrad över att jag är förlovad, men ändå lycklig. Vem skulle inte vara det med en sån snygging?

Det är definitivt en av de konstigaste drömmarna jag haft. Skinhead Barbiedoll är en bloggerska jag följer dagligen, men jag känner henne inte. Både skumt och lite coolt att hon hamnade i min dröm. Jensen Ackles var givetvis väldigt välkommen i drömvärlden, men jag har inte drömt om honom förut och hur kunde vi bli förlovade bara sådär? Drömmar är roliga...

Det har ju varit mycket saker som har hänt på senaste tiden. Allt som händer skrivs ju givetvis inte här, men begravningen och alla tankar som blev runt de jag förlorat är väl det som resulterade i nattens dröm.

För några år sedan så gick en av mina vänner bort. Han tog livet av sig.I natt så var det första gången jag såg honom på länge. Det började med att någon annan berättade för mig att han stod utanför fönstret och att de hade pratat med honom. Jag fick se konturerna av honom och så var han borta. Resten av drömmen var en skräckblandad förtjusning över att han fanns där och att han spökade för mig. Följde efter mig.

Han mest fanns där och knuffade mig i rätt riktning och försvann så fort jag försökte nå honom.

Hade en sådandär konstig dröm igen.. Var ju ett bra tag sen sist jag berättade om en sådan.

Jag drömde att jag var jättegravid. Tror att jag egentligen "bara" var i sjunde månaden, men jag var ändå i nioende (sådär logiskt som bara saker är i drömmar). Hur som helst så var jag hemma hos mina föräldrar, det var visst där jag bodde, helt ensam när vattnet gick. Jag blev egentligen mest irriterad för att även om det gjorde ont i magen på mig så gjorde det ju inte mer ont än skaplig mensvärk. Jag ringde mamma och berättade att vattnet gått och frågade vad jag skulle göra. Mamma svarade att hon skulle komma hem och hjälpa mig, jag skulle ringa min styvfar så att han kunde köra mig till sjukan och så skulle jag ju så klart ringa till sjukan också. Så jag ringde. Styvfar förstod inte alls vad jag pratade om, men det vartydligen lite kul att mina byxor var blöta sådär som de kanske blir när vattnet har gått. Sjukhuset tyckte inte alls att jag skulle komma upp. Det var ju inte så farligt och de hade ju inte resurser till sånt som att vattnet går när man är gravid. Jag skulle avvakta och ringa "om vi fick några problem". Mamma och jag hade givetvis inga som helst problem med detta.

Ja, drömmar är ju för lustiga ibland... Undrar vad det betyder? Jag var självklart med i en revy på Lilla Teatern som ingen kunde replikerna till samtidigt som allt det här och jag visste att mitt barn var en flicka.

Jag drömde att Lollo hade gift sig bakom ryggen på alla sina vänner och skulle åka på bröllopsresa fast vi inte ens träffat honom bara sett honom på håll... Ni kan aldrig gissa vem hon hade gift sig med. Danny Pino som är med i Cold Case! Och så fick vi inte ens komma på bröllopet... Tsk, tsk, tsk... Jag fick inte ens veta hur i hela friden de lyckats träffas ju!

Inatt var nog en av de lustigaste drömmarna hittills, men på sätt och vis är det kanske inte helt konstigt att jag drömmer om sånt just nu... Jag kan liksom inte låta bli att bli lite stressad från och till när mina vänner runt omkring verkar springa ifrån mig. De har eller ska snart ha barn, de finns de som plannerar bröllop eller förlovningar och (även om jag är lycklig precis som det är) jag påminns ständigt om vilken idiotisk hopplös romantiker jag är och att det ju var jag som egentligen ville ha allt det där. Vet inte hur resten av världen funkar, men jag måste i alla fall på fundera på sånt där ;)

Nu till drömmen:
Jag vet inte om det var ett gemensamt beslut eller någon slags störd överraskning, men underbar och jag skulle i vilket fall som helst gifta oss och han planerade allt. Det hela var ett virrvarr av att jag fick reda på saker som han hade fixat och plannerat med, Tezz sprang omkring med mig och var lyrisk över hur fint allt skulle bli, men jag blev mer och mer panikslagen över att ingenting var som jag ville ha det. Jag tyckte inte om ringen. När Tezz beskrev klänningen för mig lät den fin men som något hon skulle vilja gifta sig i och helt fel för mig. Lokal var det han letade efter då och han var på något ställe som såg mer ut som Lustiga Huset än en bröllopslokal och allt jag ville var att förklara att det här går inte, det är inte så här jag vill ha det, jag kommer inte trivas, men han var så stolt och glad över att han hade fixat allt så bra och därmed bevisat att han känner mig mer än någon annan. Stolt över att ha fjort något fint för mig. Så jag sa ingenting... Men jag gick vilse i det där skumma huset.
Ungefär då ringde underbar och väckte mig.



Någon gång vill jag ju gifta mig och allt det där och en av traditionerna säger ju att mannen ska välja ring och bröllopsbukett (om kvinnan tycker om dem så kommer det bli ett lyckligt äktenskap, annars inte) och jag skulle nog vilja ha det så... Men vågar man lita på att en annan människa känner en så väl att han skulle kunna välja ut något man skulle älska att bära i resten av sitt liv? Nu för tiden så umgås ju folk knappt med varandra så hur vet man? Hur vet man att man passar ihop och vill leva tillsammans om man alltid bara sitter framför datorn eller vid tv'n? Lite läskigt är det... Men det är väl å andra sidan inte så svårt att stänga av alla prylar hemma och bara gå ner på stan och ta en fika istället :)

Jag drömmer konstiga saker lite då och då och eftersom jag är en sån som kommer ihåg vad jag drömt för det mesta så händer det att jag skriver ner det här. Alltid roar det någon och om det inte roar dig så finns det inget lästvång ;) Nu är det så att just den här drömmen har jag drömt förut, men inte riktigt exakt lika dant. Vissa sekvenser kommer jag däremot ihåg väldigt väl och tänkte på även när jag drömde (kanske var det därför som det inte blev exakt likadant?) och allt är ganska rörigt så vi får se hur bra det går att förklara.

Allting börjar i en liten by, jag är tydligen ganska ung för jag bor hos mina föräldrar i en liten halvförfallen stuga. Det är en sån tid då trollkarlar och häxor finns. Uppenbarligen så ska jag resa någonstans (kanske till någon skola) för jag har en resväska i handen och jag springer runt och leker med en pojke i samma ålder som jag. I byn finns ett stort slott som ingen riktigt brukar gå nära... Där bor "överstehäxan" och det sägs att hon inte alltid är så trevlig. Utanför slottet står en trollkarl och väntar på mig. Han ropar på mig och jag minns att jag står i slottstrappan när han berättar för mig att "överstehäxan" vill träffa mig. Jag är är den utvalda, men jag vet inte till vad. Jag säger att jag inte kan möta henne, för jag ska ju iväg och det är ju ingenting speciellt med mig, men när jag försöker ta ett steg ner från trappan slits jag tillbaka av väskan jag har i handen. Den svävar mot slottsporten, som är öppen för mig, och jag kan inte släppa handtaget hur mycket jag än försöker. Min vän försöker springa efter mig, men porten stängs innan han hinner fram.

Det är väldigt mörkt inuti slottet... Dammigt och lite obehagligt. Här möter jag min följeslagare, men jag mins inte om han ser ut som Pan eller som en vanlig pojke... Han försöker argt mota ut mig från slottet igen, men eftersom jag minns att jag har varit här förut så ler jag bara mot honom och går förbi honom åt det håll jag vet att jag ska. Resan genom slottet är ganska obehaglig och jag minns inte allt. Varje nytt rum har ett tema och det är när vi tar oss igenom rummen som vi blir vänner. Sista rummet är fullt av spindelväv och det är nästintill kolsvart. Jag kan se konturer av spindlar... De minsta är ungefär lika stora som ett däck i omkrets med benen. De flesta ligger still och väntar, men några av de "små" springer framför fötterna på mig och jag måste kliva eller hoppa över vissa för att komma förbi. För att komma ur det rummet så kan man inte gå rakt ut genom dörren på andra sidan utan man får klämma sig ner i hörnet av dörröppningen och klättra ner för något som ser ut lite som grön taggtråd. Nedanför är det grönt och blommigt och vackert, men där finns också ett flertal hungriga tigrar. Jag drar slutsatsen att vi måste klättra förbi dem och märker att det finns vissa partier i taggtråden, som mer och mer börjar likna rosstjälkar med vassa taggar, som är kala för att man inte ska göra sig illa och min följeslagare rör sig enkelt däröver. Jag fastnar i taggarna med händerna och kommer på efterkälken, det svider men verkar inte blöda. Plötsligt så står hon där, "överstehäxan" nere i gropen med en halvcirkel av tigrar runt sig. Hon väntar på mig och jag inser att det ändå är ner jag ska. Jag klarar inte att klättra rakt ner för alla tagga och jag slinter och får två stora sår i låret, men jag tar mig ner och en av tigrarna reser sig på bakbenen och ser ut som att han tänker attakera mig om jag försöker springa. Han gör det på ett så männskligt sätt, som om han var en livvakt till "överstehäxan". Hon är väldigt vacker och hon förklarar för mig vad det är jag ska göra, men jag minns inte vad det är mer än att jag ska resa iväg med min följeslagare och hans far som är en mäktig trollkarl.

Efter det blir drömmen mest bara en salig röra av marknader, svävande drakar och barn, shopping för att ha kläder med på resan, trappor som inte går någonstans mer än in i sig själv och mycket mer. Så. Nu har jag fått ner det jag kan komma ihåg i alla fall :) Kanske inte så jätteintressant skrivet, men man förstår väl vad som händer i alla fall.


Jag ska till optikern idag... Steg ett till mina nya glasögon!

I natt så släptes nya expansionen till WoW och eftersom min underbar är nörd så köade vi givetvis till nattöppningen ;) Jag är ju lite mindre nörd så jag tyckte att det var rätt jobbigt och till råga på allt vaknade jag givetvis med rejält ont i halsen... Kanske går över snart :) I vilket fall som helst så var vi där en dryg timme innan dörrarna skulle gå upp och det var ju ingen större fara eftersom underbar varit smart och bokat på GameStop, så det var väl typ tio/tolv före oss.
Vi fick vårat glada spel i vilket fall och kom hem, installerade och just som vi skulle kuna börja spela så hängde sig underbars dator. Inte helt kul att vara i vår lägenhet just då kan jag lova... Inte så att min underbar tar ut ilskan över något mer än datorn, men stämningen blir ju inte lika glad... Så efter mycket sök på nätet efter en lösning och en del pill med mac'en (han har alltså en mac, jag har pc) så lyckades han i alla fall få igång den och spelade typ en halv instance eller vad det blev innan två i gruppen blev disconnectade. Jag kunde inte ens vara med för min gubbe var inte tillräckligt ball...

Skräck verkar gå som tema i mina drömmar för i natt hade jag min andra mardröm. Jag kommer inte ihåg lika mycket den här gången, mest fragment, men jag skulle jobba på något café eller vad det var och bo där under tiden. Massor folk jag känner var också med så det var inga konstigheter, men när jag sen skulle få ett rum att sova i så var huset väldigt förfallet invändigt och det var mycket negativa energier som flöt omkring... Han som hade hand om att hitta plats till mig och sånt var tydligen någon slags ande-expert och fungerade som min skyddsvakt under nästan hela drömmen, jag tror han hette Thomas eller något liknande på T, kanske Tom.
Allt hände liksom alltid när jag skulle sova och jag minns bara lite fragment, allt väldigt obehagligt. Det var "svävande ord" som bildade hot och som att någon försökte ta i mig för att göra mig illa. Tydligaste sekvensen är när jag efter att ha flytt från mitt rum går upp igen för att visa Lollo eller Sessan platsen och "någon" tar ett tag om min hals och luften försvinner mer och mer och jag faller ihop på golvet och jag försöker skrika på Thomas/Tom, men det kommer bara fram viskningar. I drömmen lyckades jag ta mig till hans rum och väcka honom till slut, men jag kan inte minnas att jag någonsin har drömt så här tydligt att jag kvävts förut och det kändes ju verkligen så. Ändå kunde man aldrig se den/dem som gjorde det.
Det fanns också mycket barn i drömmen, plötsligt när jag skulle sova och texten var så kom massor barn. De skulle bo där med sina familjer tror jag och vissa var livrädda (precis som jag) och andra var melankoliska och vissa var bara som barn är. Det var dessutom i något slags villaområde det här stället fanns så när jag flytt ut och vi var tvugna att hitta en annan plats att sova så hade tydligen Thias (Ellabellans son) en tältplats eller liknande på en gård bara en bit ifrån.
Helt lustig dröm... Massor med obehaglig.

Idag ska jag nog i alla fall göra ett försök att levla lite så jag också får vara ball i wotlk och levla med de stora pojkarna ;)

Konstig grej det där med drömmar och hur obehagligt något kan bli bara för att man råkar tänka det. Allt kommer man ju inte ihåg men jag minns att det började med att jag och underbar skulle titta på någon hyrd skräck-DVD, bara det att om man såg den så kunde man tydligen förvandlas till monstrena i den filmen eller nåt... Vi såg inte filmen för det hade tydligen brytit ut någon slags epedemi i staden med just det och filk förvandlades till höger och vänster och ingen var ju säker på vem som var smittad eller inte. När vi sprang runt för att varna folk så spärrades hela centrum av i små metallburar. Ungefär var tionde meter så satt det plötsligt en gallervägg, ingenstans att fly och bara förhoppningen om att ingen av dem du satt fast med råkade vara smittad.
Plötsligt var jag hemma igen (sådär som det blir i drömmar ibland, särskilt när man vaknat till lite i mellan) och inser till min förskräckelse att underbar har blivit smittad. När man blir smittad så är det lite som en korsning mellan vampyrerna i Supernatural och zombies, det vill säga en mun full av små vassa tänder och ingen hjärna. Första tecknet på att underbarhöll på att förvandlas var att hans egna tänder föll ut en efter en och ersattes av två/tre andra. Då visste jag att det egentligen bara var en tidsfråga innan han skulle börja slita mig i stycken på jakt efter blod och människokött (kanske hjärna också, vad vet jag?), men på något sätt lyckades han kontrollera sig och hålla kvar i sitt medvetande, även om han vägrade låta mig komma för nära ifall han skulle tappa kontrollen. Och utanför förvandlades folk överallt.