Usch för att inte kunna sova... Jag har sovit så fruktansvärt dåligt i natt, mest bara legat och försökt, och det värsta med allt är att jag verkligen inte legat och tänkt på allt som måste fixas och göras eller några problem utan bara på lugna och harmoniska saker som vanligtvis får mig att somna. Jävla irriterande när det inte blir som jag vill, elaka kropp och hjärna.

Och idag är det givetvis repetition igen och även om det är jättekul så känns det jobbigt att knappt ha tid för vänner eller pojkvän på kvällarna och den här helgen åker ju underbar iväg. Han får alltid göra kul saker medan jag får vara tråkig och känna mig lite bortglömd, så känns det i alla fall. Men det kanske inte gör så mycket för han är ju inte en sån som vill göra något av våra månadsdagar så helgen behöver inte sparas till något särskilt. Det är väll mest jag som skulle tycka att det var lite kul att hitta på något som var lite utöver det vanliga :) Har aldrig förstått varför man inte kan "fira" varje stund man har tillsammans, man vet ju aldrig hur många man får, och för mig känns det som att om man bara vill fira halvår/år så känns det som att "yay, vi tog oss så här långt" och det ska väl inte vara en ansträgning som måste belönas när man är tillsammans med någon?

När man är så här trött så snurrar tankarna mycket... Det är lite känslan av att vara full, men inte för full, mer när man är i det där halvjobbiga men ack så trevliga filosofiska stadiet :) Fast jag tycker nog att det är mycket trevligare om man har valt det själv...

Det är i alla fall imorgon som jag och underbar har varit tillsammans i elva månader av för- och motgångar. Det blir ju också sista dagen den här veckan som vi har tid att umgås, så om jag har tur så kanske jag kan få en månadsdag som i alla fall känns som att den är lite speciellt bara för oss :) Inte helt lätt att vara romantiker i denna tekniska, logiska, tråkiga värld, men man ska inte klaga allt för mycket... Huvudsaken är ju faktiskt att man har hittat någon man tycker om och trivs med.