Att en del bloggare gärna bråkar med varandra och har sina små krig är ju ingenting nytt. De brukar, lite lagom smakfullt, utelämna vem de syftar på. Samtidigt så vet ju alla som har lite koll på storbloggarna vilka de syftar på. Det är inte särskilt svårt. För det mesta brukar jag strunta i det. Det är ju upp till dem om det är så de vill bete sig och det sättet de vill göra sig ett namn. Knappast mitt bekymmer. Det är upp till dem.

Den här gången måste jag ändå få uttrycka min åsikt. Det finns nämligen gränser för vad som känns "okej" att hänga ut om folk. Tycker jag. Visst är det så att man själv sätter sig i en situation där plötsligt ingenting är heligt när man valt att bli känd på det här sättet. Bett om det. Provocerat andra för att bli med sedd. Fast jag känner ändå att det finns gränser. Det är svårt att skilja på vad som är sanning och myt som det är.

Den här gången är det bloggaren Dessie som jag känner har gått lite för långt. Jag inser att hon säkert inte är så lycklig över att blivit utsatt för en "tårtattack" som finns på youtube och över halva bloggosfären vid det här laget. Men det känns ändå för lågnt att säga den här typen av saker om någon annan. Särskilt när man inte kan avgöra sanningshalten.

Jag har ingen som helst lust att peka ut vem hon syftar på, de flesta har redan räknat ut det. Däremot undrar jag om det faktiskt är så att ingenting är heligt längre? Våra privatliv ligger öppet ute på internet vara sig man är känd eller inte. Vi tänker inte ens på det. Och det är så lätt att påstå att saker som kanske aldrig hänt är sanna. Den ultimata ryktesspridningen. Ge inte någon en chans att försvara sig. Eventuella dementationer av rykten struntas i att läsa. Vi tror på det vi vill tro, ingenting annat.

Sant eller inte, det bryr jag mig inte om. Det är inte min sak. Just det där är ändå privat. Just det där borde lämnas utanför all bloggdramatik. Sen undrar jag när det blev så att smutskastning var det enda sättet att försvara sig? Är det inte bättre att argumentera för sin sak och låta folk som bråkar vara? Men jag är ingen expert... Jag är en sån där som tycker att man ska behandla varandra så bra som möjligt, för världen skulle nog vara trevligare då...