Romantiker=Masochist?

De absolut flesta vet att romantiken är död. I stort sett död i alla fall... Döende. De flesta fina saker som sägs idag är mest bara trick för att få ligga. Kärlek är liksom relativt och sånt som är äkta är i stort sett obefintligt. Det gör att alla vi som är kära i romantiken, kära i kärleken redan från början är dömda till smärta. Och vi tycker tydligen om det. Uppenbarligen är det så. Varför ger man sig annars in i det om och om och om igen?

Man matar sig själv med romantiska idéer, drömmar, fantasier om hur kärlek ska vara. Hur livet kommer bli och hur verkligheten ser ut. I själva verket har verkligheten aldrig sett ut så och alla dessa påhitt vet vi redan från början kommer leda till floder av tårar. Vi vet det och fortsättet ändå. Intalar oss att det kanske var så alla andra gånger, men inte den här, den här gången ska alla drömmar slå in.

Och så står man där igen. Med smärta ända in i själen och undrar varför. Jo. För att man ger sig själv orealistiska förväntningar och det är en dålig vana. En dålig vana som nästan fungerar som ett beroende. Filmromantik finns inte på riktigt, men man vill och man önskar och man fortsätter hoppas...

Så det är väl så.. Jag är romantiker och därför automatiskt masochist. Awesome.

Dammit, det där var bra skrivet. Det stämmer faktiskt kusligt bra!

vilken jätte fin blogg du har :D

ta hand om dig! puss

tack för din fråga bejb ;) haha svaret kommer imorgon! hur är din tisdag?

Sv: Ja såå måste det vara! Men var kommer jag leta sist?



Bra skrivet! Men hoppet är det enda vi ha ;)

Om du är bisexuell så får du nog romantik om du blir ihop med en brutta =)

Filmromantik finns visst, men filmromantik pågår bara i ca två timmar.. ..du ställer orimliga krav på kärleken när du kräver att den ska räcka ett helt liv. Det går upp och ner - men visst finns den i verkligheten. Jag har älskat så jag fått näsblod, älskat till döds och känt mig brinna.



When the movie fades to black spöar snubben tjejen, och sätter på hennes bäst vän.



Fast du skrev väldigt vackert!

<3

Du pussy cat jag är nörd - men kungen på romantik.. Jag brukar dock bara hålla ut i ungefär två timmar, men då är det fucking Titanic - Leonardo i sitt esse liksom.. ..I'm telling you!:)



Nja, två veckor brukar jag faktiskt hålla ut..

Ja, jag vet, man ska sprida ut det:/.. ..but no can do.



Jag är en stormvind; jag sveper in i ditt liv och får drömmar - du aldrig trodde du haft - och känslor - du inte trodde du kunde få - att börja virvla runt likt höstlöv i din värld. Dessvärre tröttnar jag och drar vidare precis då du börjar våga tro, ungefär samtidigt som din stiltje börjar bli en bris.. Jag har inte tålamod att vänta, jag är en storm, och jag vill möta en annan storm och tillsammans skapa toronados:)..



..eller nåt. Jag vet inte... Brukar tröttna efter två veckor hur som helst. Senast jag mötte en annan stormvind blev det dock fantastiskt, men jag stormade lite för mycket på andra ställen än hemma också så efter två år fungerade det inte längre:/.



Så tokigt det kan bli:/..