När jag blir sådär riktigt arg så händer det någon gång då och då att jag kanske slår handen i något. För det mesta något mjukt, som min säng, men ibland blir det bara det som är närmst. Stolsrygg är inte mjukt. Jones är inte så smart då och då.

Det värsta med det här är inte att jag fick ont. Man får liksom lite skylla sig själv om man inte tänker sig för. Det värsta är när man är arg eller ledsen påp någon annan och råkar göra något så här dumt. Det borde ju vara den/dem som får ont, inte jag. Så om jag till exempel slår huvudet i en vägg så borde ju inte jag få ont, utan den eller de som gjort mig illa så klart! Om inte annat så hade väl de kunnat slå till mig istälet... Så man slapp det pinsamma med att råka slå sig själv. Helt onödigt.