Jag drömmer konstiga saker lite då och då och eftersom jag är en sån som kommer ihåg vad jag drömt för det mesta så händer det att jag skriver ner det här. Alltid roar det någon och om det inte roar dig så finns det inget lästvång ;) Nu är det så att just den här drömmen har jag drömt förut, men inte riktigt exakt lika dant. Vissa sekvenser kommer jag däremot ihåg väldigt väl och tänkte på även när jag drömde (kanske var det därför som det inte blev exakt likadant?) och allt är ganska rörigt så vi får se hur bra det går att förklara.

Allting börjar i en liten by, jag är tydligen ganska ung för jag bor hos mina föräldrar i en liten halvförfallen stuga. Det är en sån tid då trollkarlar och häxor finns. Uppenbarligen så ska jag resa någonstans (kanske till någon skola) för jag har en resväska i handen och jag springer runt och leker med en pojke i samma ålder som jag. I byn finns ett stort slott som ingen riktigt brukar gå nära... Där bor "överstehäxan" och det sägs att hon inte alltid är så trevlig. Utanför slottet står en trollkarl och väntar på mig. Han ropar på mig och jag minns att jag står i slottstrappan när han berättar för mig att "överstehäxan" vill träffa mig. Jag är är den utvalda, men jag vet inte till vad. Jag säger att jag inte kan möta henne, för jag ska ju iväg och det är ju ingenting speciellt med mig, men när jag försöker ta ett steg ner från trappan slits jag tillbaka av väskan jag har i handen. Den svävar mot slottsporten, som är öppen för mig, och jag kan inte släppa handtaget hur mycket jag än försöker. Min vän försöker springa efter mig, men porten stängs innan han hinner fram.

Det är väldigt mörkt inuti slottet... Dammigt och lite obehagligt. Här möter jag min följeslagare, men jag mins inte om han ser ut som Pan eller som en vanlig pojke... Han försöker argt mota ut mig från slottet igen, men eftersom jag minns att jag har varit här förut så ler jag bara mot honom och går förbi honom åt det håll jag vet att jag ska. Resan genom slottet är ganska obehaglig och jag minns inte allt. Varje nytt rum har ett tema och det är när vi tar oss igenom rummen som vi blir vänner. Sista rummet är fullt av spindelväv och det är nästintill kolsvart. Jag kan se konturer av spindlar... De minsta är ungefär lika stora som ett däck i omkrets med benen. De flesta ligger still och väntar, men några av de "små" springer framför fötterna på mig och jag måste kliva eller hoppa över vissa för att komma förbi. För att komma ur det rummet så kan man inte gå rakt ut genom dörren på andra sidan utan man får klämma sig ner i hörnet av dörröppningen och klättra ner för något som ser ut lite som grön taggtråd. Nedanför är det grönt och blommigt och vackert, men där finns också ett flertal hungriga tigrar. Jag drar slutsatsen att vi måste klättra förbi dem och märker att det finns vissa partier i taggtråden, som mer och mer börjar likna rosstjälkar med vassa taggar, som är kala för att man inte ska göra sig illa och min följeslagare rör sig enkelt däröver. Jag fastnar i taggarna med händerna och kommer på efterkälken, det svider men verkar inte blöda. Plötsligt så står hon där, "överstehäxan" nere i gropen med en halvcirkel av tigrar runt sig. Hon väntar på mig och jag inser att det ändå är ner jag ska. Jag klarar inte att klättra rakt ner för alla tagga och jag slinter och får två stora sår i låret, men jag tar mig ner och en av tigrarna reser sig på bakbenen och ser ut som att han tänker attakera mig om jag försöker springa. Han gör det på ett så männskligt sätt, som om han var en livvakt till "överstehäxan". Hon är väldigt vacker och hon förklarar för mig vad det är jag ska göra, men jag minns inte vad det är mer än att jag ska resa iväg med min följeslagare och hans far som är en mäktig trollkarl.

Efter det blir drömmen mest bara en salig röra av marknader, svävande drakar och barn, shopping för att ha kläder med på resan, trappor som inte går någonstans mer än in i sig själv och mycket mer. Så. Nu har jag fått ner det jag kan komma ihåg i alla fall :) Kanske inte så jätteintressant skrivet, men man förstår väl vad som händer i alla fall.


Jag ska till optikern idag... Steg ett till mina nya glasögon!