Inatt var nog en av de lustigaste drömmarna hittills, men på sätt och vis är det kanske inte helt konstigt att jag drömmer om sånt just nu... Jag kan liksom inte låta bli att bli lite stressad från och till när mina vänner runt omkring verkar springa ifrån mig. De har eller ska snart ha barn, de finns de som plannerar bröllop eller förlovningar och (även om jag är lycklig precis som det är) jag påminns ständigt om vilken idiotisk hopplös romantiker jag är och att det ju var jag som egentligen ville ha allt det där. Vet inte hur resten av världen funkar, men jag måste i alla fall på fundera på sånt där ;)

Nu till drömmen:
Jag vet inte om det var ett gemensamt beslut eller någon slags störd överraskning, men underbar och jag skulle i vilket fall som helst gifta oss och han planerade allt. Det hela var ett virrvarr av att jag fick reda på saker som han hade fixat och plannerat med, Tezz sprang omkring med mig och var lyrisk över hur fint allt skulle bli, men jag blev mer och mer panikslagen över att ingenting var som jag ville ha det. Jag tyckte inte om ringen. När Tezz beskrev klänningen för mig lät den fin men som något hon skulle vilja gifta sig i och helt fel för mig. Lokal var det han letade efter då och han var på något ställe som såg mer ut som Lustiga Huset än en bröllopslokal och allt jag ville var att förklara att det här går inte, det är inte så här jag vill ha det, jag kommer inte trivas, men han var så stolt och glad över att han hade fixat allt så bra och därmed bevisat att han känner mig mer än någon annan. Stolt över att ha fjort något fint för mig. Så jag sa ingenting... Men jag gick vilse i det där skumma huset.
Ungefär då ringde underbar och väckte mig.



Någon gång vill jag ju gifta mig och allt det där och en av traditionerna säger ju att mannen ska välja ring och bröllopsbukett (om kvinnan tycker om dem så kommer det bli ett lyckligt äktenskap, annars inte) och jag skulle nog vilja ha det så... Men vågar man lita på att en annan människa känner en så väl att han skulle kunna välja ut något man skulle älska att bära i resten av sitt liv? Nu för tiden så umgås ju folk knappt med varandra så hur vet man? Hur vet man att man passar ihop och vill leva tillsammans om man alltid bara sitter framför datorn eller vid tv'n? Lite läskigt är det... Men det är väl å andra sidan inte så svårt att stänga av alla prylar hemma och bara gå ner på stan och ta en fika istället :)