Vem älskar inte att stå i centrum? I centrum är ju där man syns som bäst. Nu menar jag ju givetvis på det bra sättet. Det är inte riktigt lika roligt när man hamnar mitt i centrum för att man råkar tappa byxorna eller går med en toarullesvans efter sig... Inte heller är det så kul när folk viskar, pekar och skrattar.

Jag beyr mig egentligen inte helt om på vilket sätt jag står i centrum i allmänhet. Jag har stått i centrum både på bra och dåliga sätt. Fast det bästa som fins är när ens nära och kära sätter en i centrum. När man får extra uppmärksamhet för att man är nere eller sjuk eller bara för att man är uppskattad. Man ger och får och delar med sig, men känner sig alltid som mittpunkten ändå!