Orolig igen...
Jag srev ju en hel del om hur orolig jag var för att familjens egen hundbebis Baloo skulle gå bort för ett tag sedan. Han är som sagt ganska gammal för en liten hund och det är väl egentligen inte så mycket mer att göra än att försöka förbereda sig. Sammtidigt kan man ju inte riktigt göra det... Förbereda sig på att förlora någon. Helt stört.
Baloo mådde ju i vilket fall bättre och jag har inte tänkt så mycket på det sedan dess. När allt är bra så är det ju bra liksom. Så läste jag det här inlägget i mammas blogg... Först känns det ju dumt att mamma gjort sig illa, men sen blir jag bara ledsen över Baloo igen. Han är gammal hund...
Baloo mådde ju i vilket fall bättre och jag har inte tänkt så mycket på det sedan dess. När allt är bra så är det ju bra liksom. Så läste jag det här inlägget i mammas blogg... Först känns det ju dumt att mamma gjort sig illa, men sen blir jag bara ledsen över Baloo igen. Han är gammal hund...
Kommentarer
Postat av: Kim
Ja men han är rolig nu.. han mår bra och det är det som är det viktigaste.. han är som en ny hund efter operationen! Han är mest typ halvdöv och halvblind men han gör roliga saker hela tiden som en senil gubbe
Postat av: Egoinas mamma
Smärtan när hunden går bort tror jag inte man kan förberede sig på, men man kan förberede sig på så sätt att man tänker efter hur det är för en hund ELLER människa att vara död. Är det så farligt? Oavsett om man bara är död eller det finns något efter detta så kan de knappast vara sämre än här? Så tänker jag, min Madde springer runt på "andra sidan", jättelycklig och ännu mer lycklig nu när hon ser att jag inte är så ledsen längre. :D
Trackback
