När jag och J-man inte är med varandra så skickar vi en miljon sms. Oavsett om han är på jobbet, jag är i skolan, på teatern, med mina vänner eller han med sina, på bussen... Vi messar hela tiden. Så fort vi får chansen. Vi berättar vad vi gör eller hur mycket vi tycker om varandra, vad som händer runt omkring eller om vi kommit att tänka på något... Ja, allt möjligt helt enkelt. Tydligen klarar vi inte av att vara ifrån varandra en hel dag. Sover jag hemma hos mig eller i Norrköping så skickar jag ett mess så fort jag går upp på morgonen. Så gör vi. Äckligt va?