Verkar som att det är tid för överraskningas nu när sommaren börjar komma igång. Jag är inte överdrivet förtjust i överraskningar, märklig som jag är. Men J-man verkar onekligen tycka att sånt är kul. Själv vill jag inte börja spekulera... Min fantasi är för livlig och innan man vet ordet av så förväntar jag mig ett nytt hem i New York, placerat i en val vid foten av frihetsgudinnan. Med detta följer givetvis total ekonomiskt oberoende och diverse roller i bra filmer och pjäser. Bara sådär. Okej, nu överdrev jag kanske lite... Men du förstår poängen.

Jag blir nervös av att inte veta vad jag har att förvänta mig. Sen tror jag inte på att saker som är bra händer så ofta, jag är väl en av alla de som är van vid besvikelser. Saker går liksom fel en aning för ofta. Så lovar någon mig nåt kul eller fint eller så, så tror jag ändå inte att det blir något av det. Förmodligen är det något fel på mig.

God morgon förresten!