Ironi liksom...
Det går mot den där tiden på året igen.. När folk är som kärast och vill så mycket! Fick för ett tag sedan veta att en av mina vänner, en av de som helst aldrig vill gifta sig, kommer att förlova sig inom en inte allt för avlägsen framtid. Så fick jag också veta att en annan av mina vänner brottas med om hon ska säga ja eller nej till sin karls önskan att förlova sig. Själv sitter jag i en situation där sådant verkar väldigt långt bort i tiden.
Om jag inte velat förlova/gifta mig och bilda familj så skulle det säkert redan vara på gång... Men så är det ju inte. Lite roligt hur sånt där funkar.
Om jag inte velat förlova/gifta mig och bilda familj så skulle det säkert redan vara på gång... Men så är det ju inte. Lite roligt hur sånt där funkar.
Kommentarer
Postat av: Jessie
Jag förstår att det kan kännas riktigt jobbigt för dig. Mindes själv hur det var när det kändes som att ALLA hade någon flickvän eller pojkvän. Alla utom jag. Men du kommer också att få allt det där. Ni två tycker ju så mycket om varandra, så det är bara fråga om när. Att stressa fram ett sådant beslut är inte heller bra, för då känns det inte lika frivilligt och trevligt om du förstår vad jag menar? Men du kommer också att få gifta dig och skaffa familj :-)
Trackback