Jag fick slänga mig iväg till föreställningen trots mitt dåliga mående. Det är ju så när man jobbar med teater (om än till och från) ingen annan kan hoppa in utan förvarning. Älskade J-man kom och hämtade upp mig efter föreställningen så jag skulle komma hem snabbt och säkert i alla fall. Mycket uppskattat från min sida kan jag lova!

Så när vi kommer in genom dörren hemma möts vi av en distinkt odör som aldrig funnits där förut... Det luktar garage. Bensin. Starkt och fränt. Katten kommer mot oss med den där oskyldiga minen bara han har och jamar lite lätt. Jag trodde jag skulle få spontan migrän och älskling började leta efter källan på en gång... Det känns ju lätt oroväckande när lägenheten luktar bensin liksom.

Så vad hade hänt? Våran lilla katt hade hoppat upp i fönstret, där han inte får vara, och vält ner J-mans glastermometer. Tack för den bebis...