Sen vi var små har vi inte haft någon särskild relation, min syster och jag. Det är inte för att vi inte tycker om varandra. Jag kommer alltid älska min syster, hon är den enda syster jag har. Det är kanske mer för attvi inte har så mycket gemensamt med varandra längre och att vi båda har farit runt (jag i landet och min syster stundvis utanför) och försökt hitta vår plats i världen. Kanske är vi snart redo att landa och hitta tillbaka igen?

Något som min syster inte vet är att jag många gånger saknar henne och undrar vem hon har blivit eftersom vi ses så sällan. Hon imponerar mig väldigt som är så stark socialt, både i familjen och bland sina vänner. Mig är det inte ens alltid alla som riktigt minns på släktträffar (inte så konstigt eftersom jag inte är den mest "familjära" människan).Min syster är vacker. Hon har till och med tagit en bunt modellbilder som är långt mycket vackrare än något foto av mig någonsin kommer bli. Min syster är impulsiv och bestämd. Modig. Hon har åkt utomlands ett antal gånger med syfte att bo och jobba trots varierande resultat. Själv blir jag nervös av att åka över gränsen till även våra närmsta grannländer. Jag vet att hon är en fantastisk människa. Men en fantastisk människa jag just nu inte känner så väl.