Varför pissar folk på riktig kärlek?
När jag läste deras blogg blev jag ofta varm i kroppen. Ibland blev jag rent ut sagt avundsjuk. Den typen av kärlek som varje dag beskrevs i inläggen är sällsynt och någonting som jag eftersträvar varje dag. En typ av kärlek som de flesta av oss tyvärr inte har tid för på grund av allt annat och att de lyckas hålla kvar i det mitt i en värld där de flesta dessutom motarbetar dem är så imponerande. Riktig kärlek mot oddsen. Det verkar inte folk klara av.
Jag har hela tiden sett deras blogg som ett steg i rätt riktning i kampen mot att långsamt (oerhört, smärtsamt långsamt) sudda bort fördomarna gällande åldersskillnad. Att de till slut inte orkade längre förstår jag verkligen. Vet verkligen inte om jag själv skulle orka oavsett anonymitet eller inte. Däremot tycker jag att det är oerhört tråkigt att de "gav upp". Jag tycker att det är oerhört trist att människor är så fast i sina föreställningar om vad som är "rätt och fel" att de pissar över två människor som inte visar något annat än kärlek. Att man inte kan unna två vuxna (ja, vuxna, hon är 18 och alltså myndig, dessutom oerhört mogen om man läser hennes texter) att vara lyckliga tillsammans. Är det ren avundsjuka kanske?
Så fort något avvikande, något vi inte ser varje dag, ser ut att fungera så får folk panik. Det är hemskt och onaturligt! Det är utnyttjande och baktankar, spel och lögn! Ingenting får bara vara bra för vissa människor. Män och män kan ju inte älska varandra, inte heller kvinnor och kvinnor (yeah, right, skärp er). Man kan inte ha något gemensamt med någon som är yngre, alla ungdommar är lika dana och det finns ingen skillnad i mognad på någon individ under 20 oavsett erfarenheter, intressen och familjeförhållanden. Vi stöps tydligen i formar och det är så vi vet att en äldre man alltid utnyttjar en yngre kvinna för sex, precis som vi vet att hon utnyttjar honom för pengar.
När ska vi lära oss att världen inte är svart och vit? När tänker samhället lära oss att tänka och faktiskt vara objektiva när vi ställs införr något vi inte är vana vid. Att människor fortfarande tycker att det är okej att behandla varandra så illa i vår så kallade "upplysta" tidsålder säger mer om hur dumma människor är än tvärt om. Skrämmer inte det dig? Det skrämmer i alla fall mig.
Intelligenta människor tar in information och bildar sig en uppfattning utifrån den fakta som ges. Att gå rakt på fördomar och vägra se några alternativ är idioti. Vad är det som är så svårt att förstå?
Om paret bakom den försvunna bloggen läser det här
(vilket jag hoppas)
fin blogg!
hur är det? :)
Det är faktiskt hemskt att det är på det sättet. Att folk inte kan vara glada för andras skull eller förstå att alla är olika och att man kan vara mogen trots sin ringa ålder. Nästan alla motarbetade mina föräldrar när de blev tillsammans, för mamma var runt 14 och pappa var runt 34 år. Min mammas mamma sade självsäkert att min pappa bara skulle lura mamma etc och hennes man sade att mamma hade varit en suverän människa om det inte hade varit för min pappa. Allt detta bara för att det är tjugo år mellan dem.
Man kan inte bli annat än ledsen för att det är på det här sättet. Man önskar att andra borde ta sitt förnuft till fånga och faktiskt se det fina i saker och i ting. I andras förhållanden. Men kanske blev det här paret så motarbetade därför att alla andra kände avundsjuka över att de, trots åldersskillnaden, kunde få det att fungera och hade det så bra tillsammans? Synd att de gav upp bloggen, men jag hoppas att de i verkligheten fortsätter att kämpa.