Det här...
...känns inte idealt...
Video: Ticks och det
Hoppsan där...
Statistiken sjunker, sjunker, sjunker... Well, I don't blame you! Jag behövde helt enkelt en rast kände jag. En andningspaus. I morgon börjar skolan på riktigt igen och då har jag nämligen inte tid som du förstår.
Just idag har jag däremot lycktas fixa kläder och sånt till bröllopet på lördag. Så kanske jag har upptäckt att jag är sjuk,... Fast det behöver vi inte prata högt om.
Starka människor
Den här gången är det en tjej som heter Tess som delar med sig av sin historia. Jag lämnar över:
"Min pappa tog livet av sig när jag för 7 år sen (juni -03). Va pappas flickan, o rätt som de va hade jag ingen pappa längre.
En månad efter hans död började jag skära mig. Först ytligt sen blev det bara mer o mer och djupare och djupare.
En månad efter hans död började jag skära mig. Först ytligt sen blev det bara mer o mer och djupare och djupare.
Det är först för 3 år sen min självskadande började minska pga att jag fick behandling, RÄTT behandling i form av DBT.
Och nu är det 9 månader sen jag skar mig. Men kan tillägga att jag inte ser mina ärr som något fult utan de är bara en del av mig. Varken fint eller fult, bara så jag ser ut.
Har fått diagnosen Bordeline (Emotionellt instabil personlighetsstörning) och ångest och depressionsjukdommar."
Och nu är det 9 månader sen jag skar mig. Men kan tillägga att jag inte ser mina ärr som något fult utan de är bara en del av mig. Varken fint eller fult, bara så jag ser ut.
Har fått diagnosen Bordeline (Emotionellt instabil personlighetsstörning) och ångest och depressionsjukdommar."
Du hittar Tess HÄR!
Starka människor
Ännu en anonym person... Jag lämnar givetvis över för dennes egen berättelse:
"När jag började skära mig visste jag inte att andra gjorde det. Jag trodde det bara var jag och kände att jag var ensammast i världen, att ingen förstod sig på mig.
Anledningen till att jag började skära mig var att jag tyckte inte jag betydde nått, jag kunde lika gärna försvinna pga allt jag varit med om så trodde jag inte att jag var utav värde.
Anledningen till att jag började skära mig var att jag tyckte inte jag betydde nått, jag kunde lika gärna försvinna pga allt jag varit med om så trodde jag inte att jag var utav värde.
Jag har blivit misshandlad sen jag var liten, både av mamma & min styvpappa. Jag har blivit mobbad för att jag hade ADHD. Jag har blivit sexuellt utnyttjad av min pappa, sviken av mina pojkvänner och blivit utnyttjad. Jag har haft vänner som svikit och haft en traumatisk uppväxt. Jag orkade helt enkelt inte leva.
Jag ville aldrig dö när jag skar mig, det var mer att jag kände att jag inte var värd något, jag kunde lika gärna skära mig. Jag var ju ändå ful, så några ärr skulle inte spela någon roll. Jag ville dämpa min smärta, jag ville bort. Inte dö, utan bara bort från verkligheten -vilket jag gjorde när jag skar mig. Idag ångrar jag mig djupt och är rädd att folk ska titta på mig och tycka att jag är dum i huvudet, att jag är ett missfoster osv. Jag vill bara bli accepterad. Jag orkar inte dölja mina ärr för att inte bli dumförklarad."
Min mamma har svans. Det är inte prio att ...
Min mamma har svans. Det är inte prio att ta bort lappar från kläder tydligen.
Snart flyttar vi! Till större. Det kommer ...
Snart flyttar vi! Till större. Det kommer bli episkt!
En liten tanke...
Jag märker själv att mitt bloggande blir mer och mer opersonligt. Jag är säker på att det är på grund av alla krav jag ställer på mig själv att försöka vara aktiv även när jag inte har något att säga, vilket egentligen är helt fel för mig. Plötsligt har min blogg blivit lika tråkig som Kissies.
Mamma fyller år!
Jaha...
Det är tydligen Google Chrome som bråkar med mig. Inte alls roligt faktiskt. Jag älskar ju min Chrome! Så jag hoppas verkligen att det löser sig under dagen. Jag hade faktiskt inte tänkt använda Firefox till mer än Facebook eftersom Facebook är allmänt osams med Chrome. Chrome är min enda webläsar-kärlek just nu liksom. Bajs...
Vad i hela friden? Min dator vill varken l...
Vad i hela friden? Min dator vill varken ladda bloglovin eller blogg.se! Vad har hänt? Men jag fortsätter försöka. Har ju mobilen i alla fall och det är bättre än ingenting.
Massor trött...
Repetera, repetera... Ja, jag får ju träna hjärnan i alla fall. Minnesdelen alltså. Mest av allt... Och man blir trött. Riktigt trött. Men man vill ju vara förberedd. Så gott man kan.
Det är massor regn här... Så att det är li...
Det är massor regn här... Så att det är lite jobbigt faktiskt. Man håller sig liksom inte helt torr även om man ser ut som ett plasttält. Vilken tur att jag gärna skämmer ut mig då!
Starka människor
Den här personen önskar också att vara anonym. Skadorna gjordes för många år sedan och döljs för det mesta. Personen i fråga känner att de enda som denne är bekväm att visa sina armar inför är familjen, bästa vännen och partnern.
Passade på att bada lite som paus på monol...
Passade på att bada lite som paus på monologläsandet. Lagom avslappnande och så luktar man gott sen!
Mmm... En hög med mat! Till jag! Det är va...
Mmm... En hög med mat! Till jag! Det är varmt än så länge, men doftar magiskt...
Duktig Katt!
Jag har skrivit ett långt brev till CSN (de verkar gilla papper faktiskt). Det är ett sånt där nödvändigt ont för att få ihop saker och ting till och från. Extremt tråkigt är det ju också för det mesta att skriva brev till myndigheter, vilken det är gör ingen skillnad alls. Så jag sitter och känner mig duktig samtidigt som jag inte alls kan låta bli att undra hur mycket stavfel jag lyckats med. Även när man är noggrann så lyckas man faktiskt ofta slarva. Vi är bortskämda med rättstavningsprogram.
Idag ska det repas, repas, repas dessutom! Audition i Norrköping imorgon och det är ju rätt skönt att känna sig förberedd på sånt. Så spegeln kommer vara min bästis idag. Mer än vanligt alltså.
Förresten!
(Eller förmiddag... Du får välja själv.)
Uppdatering!!!
Jag har ändrat inlägget i kategorin ★Starka människor★ som kom upp idag. Jag fick tillåtelse att publicera personens historia.
Läs den HÄR!
Katten ♥ BRIS!
Precis som så många andra har jag varit en av de som var utstött och mobbad under skoltiden. Låg- och mellanstadiet närmare bestämt. Jag var udda och tyst, liten och smal, blyg... Jag ärvde mycket kläder från mamma eller lillsyrran (hon var inte särskilt stor, men ställde mer krav på garderoben och det är ändå bara två år mellan oss). Jag var ganska lätt att trampa på. Ett enkelt offer.
Skolan jag gick på var en av de "värsta" i stan på den tiden. Som jag minns det var det slagsmål nästan varje rast. Så fort rastvakten kom runt hörnet var alla snälla och lugna och så fort de svängt runt hörnet börjades det igen. Min klass var definitivt en av de som spädde på skolans dåliga rykte.
Det hände så väldigt mycket saker under skoltiden att jag inte minns dem allihop... Om jag ska plocka ihop en liten minnes-resumé så kan jag berätta att jag har blivit nersparkad på skolgården, kallad för de flesta skällsord du kan hitta på, utfryst, hotad, påhoppad för att jag var så smal... Det var knappt att jag hade vänner och de jag hade var mest vänner för att de också var utfrysta eller udda på något sätt.
En av mina bästa vänner bestämde sig en gång för att dra upp mig på skolgårdens scen, lägga armen om halsen på mig och putta mina fötter över kanten så jag hängde där. Hade jag inte greppat hennes arm hade jag inte fått någon luft alls. Utanför skolan blev jag en gång stoppad av en av killarna i klassen. Varför han var arg på mig minns jag inte... Men han stoppade några förbipasserande småkillar som hade en pistol och siktade på mig. Detta utan att veta om det var en luftpistol, knallpulverpistol, vattenpistol eller whatever. Så sköt han. Det var en knallpulverpistol så det enda som hände var att det sved en liten, liten gnutta i ögat. Men kul var det inte.
Lärarna märkte aldrig något, eller betedde sig i alla fall inte så (med ett undantag), under min skolgång. Visst hade de fått veta att jag blev nersparkad en gång och det var i alla fall tal om att anmäla killen som sköt på mig med knallpulverpistolen. Men mer än så var det inte. Vi fick klara oss själva och det var inte en jävel som egentligen brydde sig hur vi mådde. Mådde man dåligt var man nämligen bara konstig och patetisk.
Om jag hade vetat att det var okej att be om hjälp och stöd när jag var så ung så hade det sparat mig mycket lidande. Om vi försökte öka förståelsen bakom och lära oss stötta varandra skulle saker och ting bli bättre... Glöm aldrig att det är okej, särskilt du som är ung, att ta kontakt med någon utomstående för råd och stöd. BRIS finns av den anledningen.
Sprid budskapet vidare! Våga ♥ BRIS!
Sessan har somnat med Ayla i soffan. De är...
Sessan har somnat med Ayla i soffan. De är så söta att jag nästan kräks ;) Myspys...
Starka människor
Det är dags för ännu en anonym person. Jag lämnar över till dennes egen historia:
"Det är konstigt att efter så många år kommer till insikt.
All skit började inte i 7an som jag trodde.
Efter att ha pratat med X så insåg jag att det inte alls var så.
Det började mycket tidigare.
Däremot så började mitt beteende förändras när jag var 9 år.
9 jävla år, det är ingen ålder.
Jag visste inte ens vad stress var och varför jag gjorde som jag gjorde.
Och att börja prata om saker som började för så längesedan, saker som man har försökt att förtränga måste vara det jobbigaste jag har gjort på länge.
Speciellt när jag pratade med mamma, min älskade mamma<3
Mamma blev vansinnig när jag berättade en del av alla saker som jag har fått utstå.
Och hon förstår inte hur man kan ha hållit inne med så mycket skit så länge.
Y är bra glad över att jag lever idag.
Det är jag också, trots allt...
Men det var i 7an som mitt liv skulle förändras för alltid.
Jag gjorde mitt bästa, jag var i skolan.
Men allt som hände har gjort mig till den jag är idag.
Det är ingenting jag skyller på, men jag känner att jag har förlorat så mycket.
Speciellt det där med tillit.
Vad är egentligen tillit?
Och att jag har skämts över saker som folk har gjort mot mig.
Det är faktiskt inte vettigt någonstans!
Jag kommer aldrig sätta min fot i en skola igen, jag tänker försöka att aldrig mer lita på fel folk.
Men framförallt så måste jag försöka gå vidare, eller iaf försöka komma över saker som har hänt.
Men jag kommer aldrig glömma vad du gjorde mot mig, ***** *********!
Det borde slå tillbaka mot dig någon jävla gång.
Hoppas att din kuk ruttnar och trillar av, för vad skulle du göra utan den?
Inte knulla minderåriga iaf, jävla arsel!
Det tråkigaste är folk som antagligen inte ens ägnar mig en tanke idag, lever ett bättre liv än vad jag gör.
Dom tänker inte alls på konsekvenserna av sitt handlade.
Folk i allmänhet gör inte det.
Jag kan inte påstå att jag är felfri.
Men jag är iaf en bättre människa nu än vad jag har varit.
Och det är mer än vad man kan säga om många andra."
All skit började inte i 7an som jag trodde.
Efter att ha pratat med X så insåg jag att det inte alls var så.
Det började mycket tidigare.
Däremot så började mitt beteende förändras när jag var 9 år.
9 jävla år, det är ingen ålder.
Jag visste inte ens vad stress var och varför jag gjorde som jag gjorde.
Och att börja prata om saker som började för så längesedan, saker som man har försökt att förtränga måste vara det jobbigaste jag har gjort på länge.
Speciellt när jag pratade med mamma, min älskade mamma<3
Mamma blev vansinnig när jag berättade en del av alla saker som jag har fått utstå.
Och hon förstår inte hur man kan ha hållit inne med så mycket skit så länge.
Y är bra glad över att jag lever idag.
Det är jag också, trots allt...
Men det var i 7an som mitt liv skulle förändras för alltid.
Jag gjorde mitt bästa, jag var i skolan.
Men allt som hände har gjort mig till den jag är idag.
Det är ingenting jag skyller på, men jag känner att jag har förlorat så mycket.
Speciellt det där med tillit.
Vad är egentligen tillit?
Och att jag har skämts över saker som folk har gjort mot mig.
Det är faktiskt inte vettigt någonstans!
Jag kommer aldrig sätta min fot i en skola igen, jag tänker försöka att aldrig mer lita på fel folk.
Men framförallt så måste jag försöka gå vidare, eller iaf försöka komma över saker som har hänt.
Men jag kommer aldrig glömma vad du gjorde mot mig, ***** *********!
Det borde slå tillbaka mot dig någon jävla gång.
Hoppas att din kuk ruttnar och trillar av, för vad skulle du göra utan den?
Inte knulla minderåriga iaf, jävla arsel!
Det tråkigaste är folk som antagligen inte ens ägnar mig en tanke idag, lever ett bättre liv än vad jag gör.
Dom tänker inte alls på konsekvenserna av sitt handlade.
Folk i allmänhet gör inte det.
Jag kan inte påstå att jag är felfri.
Men jag är iaf en bättre människa nu än vad jag har varit.
Och det är mer än vad man kan säga om många andra."
Bilder på magen
Ovansidan av höger underarm
Vänster överarm
Vänster underarm
Ovansidan av vänster underarm
Hoppsan!
Jag och Sessan lyckades somna i soffan. Hon hade inte heller sovit särskilt i natt eftersom det är rätt pirrigt att börja på en ny utbildning så det var så det blev. Tre sovande tjejer i en ganska varm lägenhet.
Nu har Sessan dock börjat röra sig hemåt och jag kämpar febrilt för att piggna till så jag kan träffa lite roliga vänner ute på stan. Man kan ju inte vara hemma och sova dygnet runt. Det är både massor slöseri med tid och sjukt tråkigt om man frågar mig. Så kommer ju J-man och möter upp oss när han jobbat klart!
Nej nu är det dags att tvinga mig ut i den riktiga världen igen. Innan jag blir försenad. Som vanligt. Jag är rätt bra på att vara tidsoptimist nu för tiden tror jag...
Du här gjorde tydligen min älskling när ja...
Du här gjorde tydligen min älskling när jag var på möhippan i fredags... Det kom med posten idag. Han är knasig ibland, men helt underbar!
Halvtaskig start...
Jag är grymt trött idag. Varken jag eller J-man har sovit ordentligt, det hände lite roliga saker igår som gjorde att vi var lite för uppspelta (du får veta senare) för att kunna somna. Hur J-man orkar vara så bäst och gå till jobbet reder jag inte helt ut... Jag var verkligen som en zombie vid morgonkaffet. Kan inte säga att jag är mycket piggare nu heller, men det är helt klart dags att vakna till. Sessan börjar ju skolan idag och hon har ett hål på typ tre timmar snart. Då är det Kattens mission att underhålla henne och lära henne lite mer hur man hittar ;) Särskilt eftersom jag lovat att det är okej att hon lånar mitt studentrum ifall hon behöver under nollningen. Kan vara bra om hon hittar dit då.
Så har Ayla kräkts på mattan också.. Jag är inget bra på spyor och man får ju inte bort precis allt hur man än gör... Blä... Måste lösa det så bra som möjligt och så får vi väl lösa ett sätt att tvätta mattan på sen då...
Jag är gnälltrött! Men god morgon ;D
Starka människor
Sara har skickat in en bild och jag lämnar genast över för hennes egna ord:
Jag har länge vart öppen med att jag har/har haft ett självskademissbruk..
Jag har valt att gå ut i kortärmat och visa mina armar för allmänheten och mötts av många fördommar. och jobbigast är de med folk som anser att man inte borde stå för sina hinder man övervunnit eller kämpar med...Så jag tänkte att jag skulle bidra med en bild. (har bara denna och de står LOVE för att jag tog denna bild för en organisation som heter To Write Love On Her Arms som jobbar med att informera och försöka minska självskador och självmord).
Jag har valt att gå ut i kortärmat och visa mina armar för allmänheten och mötts av många fördommar. och jobbigast är de med folk som anser att man inte borde stå för sina hinder man övervunnit eller kämpar med...Så jag tänkte att jag skulle bidra med en bild. (har bara denna och de står LOVE för att jag tog denna bild för en organisation som heter To Write Love On Her Arms som jobbar med att informera och försöka minska självskador och självmord).
Du hittar hennes blogg HÄR
Igår var inte så kul... Inte till största ...
Igår var inte så kul... Inte till största delen i alla fall. Lyckades må bättre ett tag och då plockade älsklingen med mig till simhallen så jag skulle slippa ligga inne hela dagen. Efter det var jag rätt slut som du kanske förstår och jag undrar lite om jag inte hade lite smygfeber med tanke på hur jag mådde. Idag har jag däremot träffat Sessan en sväng och guidat henne lite eftersom hon börjar skolan imorgon. Nu är det mat hos svärmor och redan blir det ytterligare ett inlägg om en av alla de som skickat mail till mig. Puss
Dagen efter så mår man ju inte alltid bra....
Dagen efter så mår man ju inte alltid bra... Men just idag är det inte på grund av festen igår. Jag åkte nämligen hem relativt tidigt eftersom mitt huvud bestämde sig för att det var en smart idé att göra massor ont. När fyrverkerierna i Norrköping började (kl 22) så var det nog för mig och jag hade jättetur och fick skjuts hem av en jättegullig tjej i sällskapet! Varken har inte släppt än dock... Dumma den.
Ska man gifta sig så ska man bli bjuden......
Ska man gifta sig så ska man bli bjuden... Och det blir hon kan jag lova!
Det här gick ner fort kan jag lova! Man bl...
Det här gick ner fort kan jag lova! Man blir hungrig av bubbelbad tydligen.
Ögonbindel ;)
Ögonbindel ;)
Här är den blivande bruden! Vad hon inte v...
Här är den blivande bruden! Vad hon inte vet är att hon snart ska få en avslappnande massage på Grand Hotel... Som trebarnsmor kan man ju faktiskt behöva det ;)
Jag vet att jag varit väldigt tyst idag......
Jag vet att jag varit väldigt tyst idag... Jag är nämligen på möhippa i Norrköping och kunde ju inte riskera att förstöra överraskningen för den blivande bruden! Så nu kommer det komma lite i alla fall. Får se om jag kan övertala henne att synas på bild i bloggen också ;)
Starka människor
Den här personen vill vara anonym och har inte delat med sig av sin historia, mer än att denne är fri från sitt självskadebeteende idag. Bilderna är några år gamla så ärren har bleknat ytterligare.
God morgon!
Strax kommer det första inlägget upp som lovat. Först vill jag bara berätta att jag kommer lägga upp ett inlägg varannan dag under kategorin ★Starka människor★ fram tills att jag inte har fler bilder och berättelser att ge dig. Alla som vill vara anonyma kommer vara det, en del berättar en lång historia, andra ingenting alls. Jag kommer lägga upp allt i ungefär den ordning jag fått det för att det ska bli så enkelt som möjligt.
Puss och kram på dig!
Andningspaus <3
Jag har nu gått igenom kommentarer och svarat så gott jag kunnat. På vissa saker har jag dock inte vetat vad jag ska säga... Orden räcker inte till, men det är viktigt att du vet att jag inte har struntat i dig bara för att jag kanske inte svarat. Jag har tagit till mig alla kommentarer, positiva som negativa.
Alla mail har jag också tittat på och vissa har fått svar medan andra kommer få svar först när det blir dags att publicera så att jag har det färskt på en gång.
Nu ska det återgås till tvätt och normala vardagssaker! Tack igen allihopa!!!
Jag vill ha er hjälp!
Ju närmare slutet på era kommentarer jag kommer (gällande inlägget Att skada sig själv...) desto säkrare är jag på att vi behöver göra mer. Jag vill därför gärna att ni hjälper mig med kontaktuppgifter till olika tidningar i landet så att vi kan starta debatten på ett ännu högre plan. Med hjälp av er och era berättelser kommer jag då skriva om den informationen jag redan lagt upp och utveckla.
Det är dags att samhället öppnar ögonen på riktigt, inte sant?
Kämpar på!
Jag har inte glömt bort att jag har min blogg! Det är mycket att gå igenom förstår du och jag vill ge så bra svar som möjligt, särskilt till ni som ber om råd eller berättar era historier. Ni är alla helt fantastiska!
Vad gäller alla mail jag fått så ska jag erkänna att jag inte hunnit börja gå igenom de än så att ni vet varför det dröjer, jag har INTE glömt bort er. Däremot börjar det bli ganska många så jag kommer imorgon göra en ny kategori där jag "portionerar ut" era bilder och berättelser några i taget. Jag vill nämligen att ni alla ska få den plats ni förtjänar! Blir det för mycket i ett inlägg så blir det ju tyvärr så att många bara scrollar förbi och låter bli att läsa. Så vill vi inte ha det!
Idag kommer jag blogga lite mer. Svarar löpande på kommentarer och går igenom era mail under dagen, så har jag tvättid också så jag kan ju alltid berätta om det ifall jag inte kommer på något alls ;)
Massor med jobb :D
Ungefär såhär har jag sett ut sen igår (det är en finne jag pillar på annars brukar jag inte alltid ha handen i ansiktet). Det är oerhört mycket kommentarer att svara på och gå igenom. Jag läser alla och svarar så gott jag kan så klart! Det gör också att jag kanske inte bloggar så mycket just idag... Bara så att du vet det.
Jag jobbar ju på att göra något så bra som möjligt av den här uppmärksamheten. Och ett jätteTACK till alla som vågar dela med er! Det är underbart att märka hur mycket starka och fina människor det finns där ute som vågar dela med sig av sina historier och vågar försöka förstå andra som mår dåligt.
Uppmaning!
Jag tänker ta tillfället i akt och be er om en sak. Alla ni som gått vidare från sådant som gör ont: sänd mig bilder på era läkta sår och berätta gärna lite om varför de hamnat på er kropp och hur ni tog er ifrån det (allt helt valfritt). Jag vill visa styrkan i det och att det inte är fult eller fel att ha ärr. Den som vill får vara anonym annars länkar jag gärna. Lägger upp alla bilder på fredag.
Skicka till: [email protected]
Märk mailet med "Ärr"
Att skada sig själv...
Jag vet inte hur många gånger jag hört folk säga att människor som skadar sig själva är patetiska och svaga. Att de bara vill ha uppmärksamhet. Att de är fåniga. Alldeles för få verkar tänka på de bakomliggande orsakerna till varför en människa skulle göra så mot sig själv. Jag har stött på olika skäl.
Precis som många andra har jag nära och kära som inte alltid mår/mått bra och jag har varit en av de som torkat blod efter andra eller brutit mig in i rum. Det här är mina personliga slutsatser av vad som kan orsaka ett självskadebeteende. Jag har ingen utbildning i området, allt är baserat på mina egna observationer och erfarenheter.
Ja, det finns de som bara vill ha uppmärksamhet när de gör sig illa. Dessa är dock oftast lätta att uppmärksamma eftersom skadorna ofta inte är särskilt allvarliga, de försöker inte dölja sina sår och de pratar lite väl högt om hur dåligt de mår. Förstå mig på rätt sätt. De människorna ska inte ignoreras helt. Att lära om sitt destruktiva uppmärksamhetssökande och leta positiv uppmärksamhet är mycket nyttigare. Man ska inte, enligt mina erfarenheter, krypa för sådana människor. Uppmuntra dem hellre att lösa sina problem, utan att tjata eller pressa på.
För en del så handlar det helt enkelt om att förflytta sin psykiska smärta. För en människa som mår så dåligt att det gör ont så är det nämligen ibland skönt att känna den fysiska smärtan. Den fysiska smärtan vet man säkert går över. Den typen av människa döljer ofta sina sår (ärr är en annan sak*) och skäms för sitt beteende. Det är tabu och "emo", fult att må dåligt och man får inte be om hjälp. Så en del gör sig illa för att härda ut. Det är kanske just därför som en del blir beroende av att göra sig illa. Straffa sig själv. Det finns givetvis också de som inte orkar leva alls längre och skadar sig med avsikt att dö. Många misslyckas lyckligtvis.
Att ignorera någon som mår dåligt är enkelt. Att kalla någon som man inte förstår sig på för fjantig och töntig är enkelt. Att sträcka ut handen och försöka förstå och hjälpa någon annan är svårt. Jag tror att vi skulle kunna nå de som mår dåligt tidigare om vi informerade mer i skolorna om vad det innebär att vara deprimerad, hur vanligt det faktiskt är idag och att det är okej att be om hjälp. Ta bort stämpeln att det skulle vara svagt och få människor att förstå styrkan i att klara av att be om hjälp när saker blir för svåra. Öka förståelsen hos barn och vuxna. På så sätt kanske vi kan rädda några liv i alla fall...
*Då och då träffar man folk med ärr över armar och ben. En del förskräcks över hur de kan "visa upp sig" sådär. Jag undrar då vad de har att skämmas för? Ärren är ett bevis på att de är starka nog att avstå idag och jag anser att de stolt kan visa upp dem. Alla har vi ärr, både mentala och fysiska, det råkar bara vara så att vissa har fler. De berättar en historia om oss.
God middag ;)
Blev ett sent första inlägg idag trots att jag hade tänkt annorlunda.. Men jag har faktiskt pratat med CSN och skickat mail och sånt där viktigt så jag känner mig rätt ursäktad. Lite jobbigt är dock att älsklingen fått utslag på grund av en virusinfektion så vi har inte fått pussas alls sen igår morse! Det vore ju inte så kul om vi båda fick ajaj liksom. Så vi längtar tills det går över. Så länge får man kramas extra mycket istället och det är inte fy skam det heller!
Jag vek en liten kisse också... Ayla junio...
Jag vek en liten kisse också... Ayla junior kanske?
Jag testade nåt nytt... Har vikt en ros ti...
Jag testade nåt nytt... Har vikt en ros till älsklingen. Den är långt ifrån perfekt men helt missnöjd är jag inte och jag tror faktiskt han blir massor glad!
Lite tur kanske ;)
Precis när jag beklagat mig hittade jag en tävling hos Vahedi där man kan vinna löshår från Pigtail. Vill man inte ha hår kan man vinna linser istället ;) Inget säger ju att jag vinner, men hoppas får man faktiskt när man är trött på sånt som sin frisyr!
TRÖTT PÅ'T!
Någon som är bra på frisyrer? Jag är jättenöjd med färgen och håret ska få växa ut... Men under tiden då? Jag har aldrig varit sån som pysslar särskilt med det där jag har uppe på huvudet. En hårsnodd, lite hårnålar eller inget alls är vad jag orkar med. Och säg inte att jag får härda ut, ingen vill ha det rådet :P
BLÄÄÄ!!!
BLÄÄÄ!!!
Lyckligaste flickan ever!
Vilken flicka vill inte ha sånt här av sin kärlek liksom?
Hihi!
Historia om det förflutna
Jag har ju förut nämnt att jag har träffat mer än en kille under mina 25 år, att jag varit förlovad två gånger och den där grejen med att jag på många sätt längtar efter giftermål. Tro inte att jag inte ser fram emot äktenskapet i sig nu, men själva giftermålet har jag planerat i mitt huvud i åratal. Jag tänkte berätta lite om det förflutna. Små berättelser om frierier. Vill du inte veta så sluta läs. Påminnelse om att det här är saker som har hänt och har ingenting med nutiden att göra.
Jag är inte det minsta ledsen över att det blivit som det blivit. Hade något av det där fungerat så hade jag inte träffat J-man och jag hade (tyvärr) förmodligen inte varit i närheten av lika lycklig som jag är idag. Visste inte att det kunde bli så här ens. Att lilla jag kunde träffa någon som förstår, respekterar och stöttar mig oavsett. Det är helt magiskt!
- Första riktiga förhållandet jag hade. Vi förlovade oss redan efter en månad, hur han frågade mig minns jag inte. Vi förlovade oss på bryggan i Strömsparken i Norrköping vid midnatt... Bytte ringar och mös. Hans föräldrar mötte oss med en liten korg innehållande jordgubbar och mousserande vin efteråt minns jag. Det var väldigt fint. Förhållandet gick dock i kras. Vi hade börjat titta på meny till bröllopsmiddagen och alternativ på lokal när dåliga val gjordes som dödade relationen helt.
- Tre månader in i nästa förhållande hade jag åter igen en ring på fingret. Han frågade bara enkelt om jag vill förlova mig med honom. Jag svarade "ja". Vi förlovade oss sittandes i hans bäddsoffa, även där vid midnatt. Det var ingenting speciellt, det var bara vi. Jag kan ärligt säga att han var den som inte var redo för den typen av relation. Han fick panik och bröt förlovningen bara månader senare. Vi fortsatte dock vara tillsammans ett tag till innan det avslutades helt.
- En pojkvän som tagit en del (starka) smärtstillande på grund av en huvudskada gick ner på knä vid sängen och frågade preliminärt om jag ville gifta mig med honom. Han skulle nämligen aldrig kunna fria på riktigt om han inte var säker på att jag skulle svara "ja". Jag skrattade och svarade att saker och ting var för röriga och komplicerade för att jag skulle kunna svara så.
- Jag vet inte hur många gånger jag fått frågan av den sista. Man kan säga att det helt enkelt varit en komplicerad relation. "Gift dig med mig". Han har gått ner på knä en gång. Sett mig i ögonen alla gånger så vitt jag minns. Bett mig gång på gång. Jag sa "nej", "nej, jag kan inte", "nej, jag kan inte lita på dig", "nej". Till slut sa jag dock "ja". Inget hände. Ingen ring, ingenting. Jag kan inte svara på vad som hände, men jag gissar på att han inte var redo för det han heller. Det är inte lätt att binda sig till en person för resten av sitt liv när man inte vill ha någon för nära.
Jag är inte det minsta ledsen över att det blivit som det blivit. Hade något av det där fungerat så hade jag inte träffat J-man och jag hade (tyvärr) förmodligen inte varit i närheten av lika lycklig som jag är idag. Visste inte att det kunde bli så här ens. Att lilla jag kunde träffa någon som förstår, respekterar och stöttar mig oavsett. Det är helt magiskt!
Åter igen. Jag berättar om det förflutna under punkterna. Det var verkligen inte igår det hände. Jag är lite trött på missförstånd ;)
Titta! Det tar inte alls omöjligt att byta...
Titta! Det tar inte alls omöjligt att byta bakgrund på Blackie trots allt. Det är till och med så pass att jag har fyra bilder som byts av med varandra var 30e sekund. Så det där är självklart bara en av dem! Life is good...
Ravenous
Underbara Danko Jones har gjort en låt som heter Ravenous. Det betyder glupsk, svältfödd, väldigt hungrig.. Ja, du förstår poängen. Det är en sån låt som jag är helt förälskad i. Hittar den inte på youtube eller liknande tyvärr så jag kan bara ge dig texten... Och så kan jag berätta att den är mig lite extra kär bara för att J-man tycker att den beskriver ganska bra hur han känner för mig...
Lyrics to Ravenous :
I was lost like a child in the night
I couldn't tell ya wrong from right
I know they say it can never come true
but it was love at first sight
Everybody talks about you you're a big commotion
You're like the ocean
You're all around me baby
I need to know you will always care
'Cause when I fell I felt you there
But you held on to me
'Cause I
I found my legs when you stood by my side
The air around you makes me high
'Cause I'm ravenous for your love
I got back up when you held out your hand
The more you see you understand
That I'm ravenous for your love
When I met you my feelings grew
What in the world was happening to me
You made it right you brought me back in the light
You made this deaf dumb blind man see
I though I'd never meet anyone like you
But when I did you felt it too
'Cause I
I found my legs when you stood by my side
The air around you makes me high
'Cause I'm ravenous for your love
I got back up when you held out your hand
The more you see you understand
That I'm ravenous for your love
But if you ever want out
I won't stand in your way
That's not what I'm about
'Cause I need you
I'll be there when you need me around
The choice is yours of course I need you to stay
Without you I'm lost, with you I'm found
But you should know that my love will never end
From far away your honour still I'll defend
I've got it bad for you my heart you can take and break
Again and again and again
'Cause I
I found my legs when you stood by my side
The air around you makes me high
'Cause I'm ravenous for your love
I got back up when you held out your hand
The more you see you understand
That I'm ravenous, ravenous for your love
I was lost like a child in the night
I couldn't tell ya wrong from right
I know they say it can never come true
but it was love at first sight
Everybody talks about you you're a big commotion
You're like the ocean
You're all around me baby
I need to know you will always care
'Cause when I fell I felt you there
But you held on to me
'Cause I
I found my legs when you stood by my side
The air around you makes me high
'Cause I'm ravenous for your love
I got back up when you held out your hand
The more you see you understand
That I'm ravenous for your love
When I met you my feelings grew
What in the world was happening to me
You made it right you brought me back in the light
You made this deaf dumb blind man see
I though I'd never meet anyone like you
But when I did you felt it too
'Cause I
I found my legs when you stood by my side
The air around you makes me high
'Cause I'm ravenous for your love
I got back up when you held out your hand
The more you see you understand
That I'm ravenous for your love
But if you ever want out
I won't stand in your way
That's not what I'm about
'Cause I need you
I'll be there when you need me around
The choice is yours of course I need you to stay
Without you I'm lost, with you I'm found
But you should know that my love will never end
From far away your honour still I'll defend
I've got it bad for you my heart you can take and break
Again and again and again
'Cause I
I found my legs when you stood by my side
The air around you makes me high
'Cause I'm ravenous for your love
I got back up when you held out your hand
The more you see you understand
That I'm ravenous, ravenous for your love
Video: Seg deg
Lite ensammen... Lite.
J-man har åkt iväg för att få nacken knådad. Han behöver det faktisk en väldans massa och jag kan inte reda ut knutarna lika bra som en massör kan, så är det ju bara. Själv skulle jag i och för sig kanske inte må helt dåligt av en omgång själv... Ryggen är ju som den är, men jag är faktiskt rätt van.
Hur som helst så är jag ju inte helt utan sällskap. Bredvid mig i datastolen ligger det en liten kisse och vilar. Sen hon listade ut att vi båda får plats på hennes favoritstol så har det blivit så till och från. Hon är ju en riktigt myskisse lilla Ayla!
Foto: Iza Palm
Dagen efter... Vi mår inte dåligt, men trö...
Dagen efter... Vi mår inte dåligt, men trötta är vi. Kaffet är klart hur som helst! Myssöndag! Morgonen i alla fall ;)
Överraskningsfest! Ja, för han som flyttar...
Överraskningsfest! Ja, för han som flyttar så klart ;) Han blev helt klart förvånad i alla fall. Nu är det party!
En vän till J-man ska flytta utomlands... ...
En vän till J-man ska flytta utomlands... Så de börjar med go-kart! Lite tävling vänner emellan helt enkelt. Jag kör inte däremot... Inte riktigt min grej och jag tror min rygg skulle bli ännu mer arg på mig om jag försökte. Så jag är sak-vakt, vakt-katt. Funkar ju fint det med! Så är det ju tur för dem att någon kan göra det också :p
Vi ska iväg på roligheter... Så jag kanske...
Vi ska iväg på roligheter... Så jag kanske inte märks så mycket idag. Kommer ju inte alltid ihåg att mobilblogga trots allt.
Bio!
Bio!
Naglarna...
Jag vill visa upp mina "graffiti-naglar" ordentligt. Så sjukt nöjd! Det är ju lite av en hobby det här med att måla naglar för mig. Ju snyggare man kan få det enkelt, desto bättre. Kommer på mig själv med att sitta och studera mina händer hela tiden... Bara för att det är så snyggt! Go Isa Doras Graffiti Nails!!!
Tips!
Sätt inte kaffe i halsen.
Det är högst otrevligt.
Något krockade med datastolen... Det var e...
Något krockade med datastolen... Det var en katt med en påse. Kul att leka med den tydligen. Ska fråga Ayla om jag kan låna lite energi av henne såhär på morgonen...
Vi är så produktiva och livliga här hemma ...
Vi är så produktiva och livliga här hemma känner jag...
Småstormigt
Jag är på bra humör. Vill dansa och sjunga och skratta högt! Samtidigt är jag väldigt trött. Nåt pucko ringde i natt och väckte mig. Fel nummer. Typiskt... Så lite lätt grinig också. Sådär om man kan bli till och från. Så det händer mycket på en gång. Det är skönt och jobbigt samtidigt och jag vet inte hur jag ska göra med det. Kanske ska jag sova en stund? Eller sätta på bra musik och sjunga och dansa bara? Det blir man nog väldigt pigg av!
<3
Via Sinfest
Åska, regn och rastlöshet...
Det öser ner utanför och jag hör åskan långt borta... Det är bland det mysigaste som finns om du frågar mig. Men så är jag j en sucker för ett ordentligt oväder. Regn ska ösa ner annars ser jag inte poängen med det. Däremot så fattas min mysälskling just nu. Han sitter på en pub med några vänner och jag ska snart dit jag med, men jag är seg.
Tröttheten kom när jag var klar med tvätten så klart. Sen kom rastlösheten. Jag är så sjukt rastlös. Men pigg är jag inte för det. Det är så typiskt att de två så ofta ska följa varandra hack i häl. Men, men.. Ska bara orka ut i regnet så pussas jag snart med J-man och är så där kräkframkallande gullig igen.
Massa regn!
Massa regn!
Två lata katter vilar en stund... Mys!
Två lata katter vilar en stund... Mys!
Jag är så nöjd!
Jag är så nöjd!
Yay igen!
Visst, jag har en tråkig tvätt-dag... Men det är ju inte bara negativt. Jag som gillar att pyssla med mina naglar har ju till exempel massor med tid till det idag! Och jag hinner plocka iordning lite och dammsuga också. Finns ingenting att klaga på vad mig anbelangar. Möjligtvis att det tar massa tid innan J-man kommer hemm då.. Men så är det varje dag som han jobbar ju.
Nya lack!
IsaDora har gjort alla tre och de är:
Graffiti Nail Top - Svart
Wonder Nail - Glittrig vit
Wonder Nail - Glittrig silver
Det finns i alla fall en här hemma som har...
Det finns i alla fall en här hemma som har tid att ligga och dra sig. Mysigt med täcke och allt. Själv sorterar jag tvätt och det är inte riktigt lika kul ska erkännas...
Quattro mesi! Vi firar med att åka till No...
Quattro mesi! Vi firar med att åka till Norrköping och lyssna på härlig musik så snart älsklingen slutat jobba. Så du kanske förstår varför du inte är första prioritet idag... Förlåt! Puss
Kaffe, kaffe, kaffe... Mums!
Kaffe, kaffe, kaffe... Mums!
Ja, just det... Underbara Iza tog hand om ...
Ja, just det... Underbara Iza tog hand om mitt hår också. Det är samma lika som förut även om det ser jättemörkt ut såhär på kvällen. Så är det ju inte blekt av solen när det är nytt heller :p Jag känner mig snygg hur som helst.
Världens bästa...
Min älskling har sen han kom hem masserat min onda rygg och tagit ett varmt bad med mig. Han är mysigst i helaste världen! Jag har svårt att tro att jag kan bli mycket lyckligare än såhär!
Rädda frillan!
Tanken är att mitt hår ska bli långt igen. J-man förbjuder mig att klippa kort då jag har förklarat att jag vill ha långt hår den dagen jag gifter mig och han då och då antyder att det kanske inte dröjer tio år tills dess...
Hur som helst så är jag åter igen sjukt trött på frisyren. Det blir ju lätt så närman inte "får" gör nåt med skiten. Förutom att färga utväxten, vilket det verkligen börjar bli dags för (Iza? *blink, blink*).
Grejen är att jag typ får lust att springa ner på stan, köpa en billig toning och typ tona luggen i svart eller nåt. Bara skaffa mig en förändring som kan tvättas bort efter hand. Men det blir kanske inget bra... Tips nån?
Expansion ;P
Jag växer åt olika håll. Det är det som händer när man går upp i vikt har jag märkt. Det komiska är att jag har spenderat så många år med att försöka gå upp i vikt och nu när jag gör det är jag inte det minsta beredd på vad som händer. Jag harde ju aldrig räknat med att jag skulle behöva nya kläder! De jag har har ju alltid passat perfekt förut och inget annat än det minsta, minsta har suttit någorlunda lagom.
Så nu är det dags att spana efter nytt... BH och byxor främst. Man vill ju gärna vara bekväm i det man har på sig. Jobbigt med saker som skär in och gör ont liksom. Någon som ville donera ett par kronor till den nya garderoben? Nej?
Titta! Fett!
Wiiiiiiiiiiiiiiiiie!!!
:D
Morgonpuss! Vi kramas :-D
Morgonpuss! Vi kramas :-D
Lite vätska (man ska inte glömma sånt, det...
Lite vätska (man ska inte glömma sånt, det är ju varmt trots regn) innan sovdags. Natti, natti!
Jag vill ha!!!
Trögfattat?
Säger jag att jag inte svarar på anonyma kommentarer så menar jag det. Ha mod nog att säga vem du är (den fegaste fegisen fårväl skaffa en anonym mailadress). Men nu är det väl ändå nog pratat om det? Tydligare vet jag inte om jag kan göra det här. Möjligen om jag skriver en guide med fotnoter imorgon eller så ;)
Lite svårt att hålla sig för skratt kanske.. Men det funkar nästan!
Mys! Man får passa på innan det är sovdags...
Mys! Man får passa på innan det är sovdags ju.
Humor!
Det känns som att det finns någon där ute som ser mig som ett jättehot med tanke på en feg kommentar jag fick idag. Jag svarar inte på sånt längre har jag sagt. Ge mig en fungerande mailadress eller bloggadress och du får svar, annars blir det inget mer än en påminnelse om att jag inte tänker svara dig. Men jag utgör visst ett stort hot, antar att jag ska se det som smickrande!
Puss puss
Amore <3
Det KÄNNS som att det luktar rå falukorv, ...
Det KÄNNS som att det luktar rå falukorv, fast jag VET att det inte gör det. Tror att tröttheten är ifatt näsan vid det här laget.
Vill ha den boken!
Facebook-chatt med Sessan
Sessan:
ett ditat ur en bok jag läser: Hon är så spinkig att hon skulle bli bortsorterad på Auschwitz, och att ligga med henne skulle vara som att gå till sängs med en cykel. :D
Jonesy:
Hahaha! Illa.
Sessan:
det är det bästa jag har hört :D
Jonesy:
Typ! Låter smärtsamt också :P
Sessan:
men det är ju så idealet ser ut... killar gillar tydligen att ligga med cyklar :D
Jonesy:
Hahahaha! Jag har aldrig sett mig själv som en cykel.. Fast när jag gick ner till 39 kg måste det fan vart så.
Sessan:
men nu är du inte en cykel, du är väl mer en skooter? jag är väl som en gummibåt...:P
Jonesy:
Hahahaha! Du har flytvästar på framsidan iaf ;) Jag har inte ens airbags :P
Sessan:
men det har inte skootrar men dom är rundare än en cykel
Jonesy:
Alltid nåt iaf :)
Sessan:
om din röv fortsätter expandera så blir du väl en gummibåt du med...:D
Jonesy:
Hahaha! Det är det jag siktar på ju! Men då MÅSTE jag skaffa flytvästar också så att det blir rätt och inte ser konstigt ut.
Sessan:
men du är ju annan modell och har flytkuddar där bak :D
Jonesy
Jaaa! Att jag inte tänkte på det! Men ge mig ett halvår så är jag en gummibåt ;)
Sessan:
hahahaha jag själv försöker ju komma ner till iallafall en skooter :D
Jonesy:
Gummibåtar är bättre... Man kan inte slå sig på gummibåtar. Men jag vill kanske inte riktigt bli en luftballong.. Det är säkert farligt för hälsan.
I frickin' love her!!! Go my friends!
Barnsligheter
Ibland blir jag frustrerad över saker och ting. Det tror jag vi alla blir då och då. Det värsta är att jag kan få sådan extrem lust att göra som många andra och bara slänga ut sanningen inför ögonen på hela världen. Si och så har den personen/de personerna sagt/gjort och här är bevisen. Vill du fortfarande vara tillsammans/vän med en sådan människa? Är du så jävla mycket bättre själv? Varför sprider du ut ditten och datten om den/de som du säger är så viktiga/viktig för dig? Tvinga fram ärlighet. Skapa debatt och reaktioner, diskussioner. Drama. Vara en dramakåt fjortis som så många andra omkring mig. Hänga ut alla med namn, bild och hela den historia som jag vet om. Vara ett svin. Avslöja alla hemligheter.
Men jag är inte riktigt sån. Jag tror mig ha växt förbi det där barnsliga beteendet. Bekräftelsebehovet. Samtidigt kan inte jag heller lova att jag aldrig går över gränsen. Så länge människor runtomkring fortsätter att pressa gränserna så finns risken att någon tröttnar. Och att säga att en riktig vän inte gör så (något jag själv gärna säger) räcker inte riktigt... Du måste nämligen vara en riktig vän för att förtjäna en riktig vän.
Ställ dig frågan hur du är och vad du förtjänar. Objektivt. Om du är tillräckligt självmedveten och kritisk för att klara av det.
Ensamkväll
Jag är på helt fel humör idag, vissa dagar blir ju tyvärr så, så jag är hemma medan J-man springer på fest. Att vara själv är både skönt och jobbigt då och då. Som nu. Mycket tankar, men jag klarar mig ju fint själv så klart. Läser bloggar och myser med katten. Det enda som fattas mig är kramar... Men det är ju inte så att jag är utan dem för resten av livet :P
Det här väntar på J-man ute i köket. Han förtjänar det tycker jag!
Så här festar man med mina Norrköpingsvänn...
Så här festar man med mina Norrköpingsvänner. Det är kärlek på hög nivå! Men jag saknar min J-man...
Norrköping!
Norrköping!
Uppe i varv
Jag är helt uppe i varv. Idag blir det nämligen Norrköping och inflyttningsfest! Jag fixar och trixar med saker så jag kan åka tidigt och katten leker i soffan. Det kommer bli awesome att få träffa alla!
Är det bara jag som är förälskad i kronärt...
Är det bara jag som är förälskad i kronärtskocka? Mums!!!
Sådär!
Nu tror jag mig vara nöjd med designen... För tillfället i alla fall. Vad tycker du?
Snabbt svar!
Bara för att jag precis uttryckte min otålighet så kom svaret. Det är okej för Iza! Så...
Bloggen är under konstruktion!!!
Otålig...
Underbara Iza jobbar och jag väntar på att få svar från henne. Det är nämligen så att jag hoppas på att kunna bygga om bloggen lite och jag vill väldigt gärna använda några av hennes bilder. Men man tar inte utan lov... Så jag väntar. Hoppas, hoppas, hoppas hon är okej med det! Skulle behöva fixa till lite ju ;)
Blood-spelning!
Kvällens äventyr utspelades på L'Orient här i Linköping. J-mans bror spelar i ett fantastiskt band som heter Blood (tror inte du gillar det här mamma, men jag tycker det är bra). Mycket energi och härligt aggressiv musik bjöds det på. De uppträder i gasmasker och liknande, insmorda i smuts och "blod" och de är helt inne i musiken trots en härlig publikkontakt. Sångaren låter som en trasig motorsåg. Det var hur härligt som helst!
Det är mörkt, men bättre än så här blir det inte förrän jag kan flirta med Iza
och kanske få låna en bild eller två från henne ;)
Make'n då...
Bara ett instick innan jag lägger upp en bild eller två från spelningen. Jag gjorde mig fint med lila och svart. Faktiskt en väldigt snygg effekt och jätteenkelt att göra om man har en okej pensel. Nu måste jag tömma kameran!
Vi väntar på att det ska börja... Passar p...
Vi väntar på att det ska börja... Passar på att pussas lite så länge!
Känns som jag sjunker...
Jag har ingen inspiration åter igen. Kanske kan man skylla på vädret, kanske inte. Jag har mycket i huvudet men ingenting vill riktigt komma ut. Så det känns som att jag sjunker... Lite i alla fall. På sätt och vis.
Foto: Iza
Redigering: jag
Jag välkomnar förslag till inlägg och allmänna ord av uppmuntran. Fast du måste ju inte. Jag vill nog mest bara mata mitt ego lite så jag orkar igen. Det svänger fort då och då.
Dålig uppdatering igår
Jag vet att jag knappt uppdaterade igår. Det bara blev så. Än så länge har ju ingen klagat så jag tar det som att det var okej trots allt. Jag passade på att göra andra saker helt enkelt. Idag kan det bli lite mer... Jag ska ut ikväll dock, J-mans bror spelar på en klubb nämligen. Ska se om jag kan få lite bilder och så därifrån.
Just nu är jag tråkigt och ska prata massor med AH. Det behövs.
Bilder från söndagen!
I söndags så träffade jag Iza och Lowe i studion och vi testade lite nytt. Riktigt härlig dag blev det och en del riktigt snygga bilder också ;)
Helt olika...
Massor glad!
Jag är inte alls banslig, jag lovar...
Lyktstolpar är egentligen Lowes specialitet (hon är extra snygg på lyktstolpe)
men här är jag ändå. Man måste ju testa lite!
Iza har tagit alla bilder så klart!
Och de är oredigerade...
Cotards syndrom
Alla har vi väl då och då känt oss osynliga för omvärlden? Som att ingen ser oss, kanske att vi inte betyder något. Kan du föreställa dig känslan av att vara helt säker på att du inte finns? Att du är död? Att du inte har något hjärta eller hjärna? Så kan det nämligen kännas för den som har Cotards syndrom.
KÄLLOR
Du är kanske bekant med komediserien Scrubs? I ett avsnitt syns en patient som vandrar omkring på sjukhuset och pratar för sig själv. Är sin egen berättar röst. Han är övertygad om att han är död och att ingen kan se honom. Visst är det komiskt när man ser det så, men verkligheten är annorlunda.
Den som lider av Cotards syndrom är övertygad om att den inte existerar, att den är död, att ett eller flera livsviktiga organ saknas i dess kropp, att hela kroppsdelar saknas eller att den är odödlig. Den sjuke kan vara övertygad om att den inte har något blod i kroppen, känna en väldig tomhet och känna sig främmande inför sin egen spegelbild. Trots dessa extrema symptom sågs inte Cotards syndrom som en psykisk störning förrän 2007, men upptäcktes redan 1880 av fransmannen Jules Cotard.
Sjukdomen kan exempelvis orsakas av schizofreni och bipolär sjukdom i den depressiva fasen. Den är vanligast bland människor i medelåldern och äldre, men i de fall där yngre drabbats är hela 90% kvinnor. Självmordsförsök är vanligt bland de som lider av sjukdomen. Det är inte nödvändigtvis så att de vill dö, men de vill veta om de är döda i och med att det är deras övertygelse. Någon slags bevis på deras egen dödlighet, eller odödlighet.
Cotards syndrom är definitivt en av de mest intressanta och samtidigt hemska psykiska störningar jag hört talas om. Det känns helt klart som att vi behöver mer kunskap om detta, orsakerna till det och vad man kan göra för att behandla det.
KÄLLOR
Varför reklam?
Du har nog märkt att det dykt upp reklam på min blogg den senaste veckan... Helt ärligt är det faktiskt så att jag som fattig student inte skulle bli ledsen om jag lyckades få in några kronor extra. Nu tror jag inte på några underverk, min lilla blogg är ingenting att skryta med, men om man inte testar får man inte veta och vi alla är ju giriga. Eller hur?
Det nakna fingret
Jag tror att jag har nämnt det förut, men jag ska göra det nu igen. De som känner mig sen innan vet att jag har varit förlovad hela två gånger tidigare och att det inte slutade som jag hade tänkt mig. Hade det gjort det så hade jag ju varit fru någonting just nu.
Hur som helst så kan jag fortfarande sakna känslan av ringen på fingret. Jag, precis som massor andra, lekte ofta med ringen när jag var rastlös eller stressad eller ledsen... Ja, ofta helt enkelt. Ibland känns det tomt. Länge bar jag en tunn ring på ringfingret bara för att inte känna mig så "naken", men när saker och ting eskalerade på det mest negativa sättet mellan mig och MDP* så slutade jag bära den. I min egen barnsliga destruktivitet så gav jag upp. Jag gav upp hoppet på att det skulle bli han och jag och alla fina ord om äktenskap och vårat liv tillsammans, ringen han fått av mig för att kunna köpa mig en ring i rätt storlek och allt vad det var... Det gjorde mig helt enkelt ledsen att bära min tunna, tunna kopparring. Fånigt kanske. Men associationer är ju ändå som de är.
Anledningen att jag tar upp det nu är att jag saknar den där förbannade ringen något fruktansvärt. Mer och mer hela tiden faktiskt och jag kommer förmodligen skaffa en ny även om min älskade J-man inte tycker att jag ska det. Jag vill inte känna mig naken helt enkelt. Men min fjantiga kopparring är borttappad... Så jag får ta det när jag har råd, även om det blir något billigt krimskrams. Så det så!
Kärlek, kärlek, kärlek! På sätt och vis för mig i alla fall... Ja.
*Bara för att förtydliga... INTE KC, utan MDP. Två skilda personer.
Mys!
Gårdagen blev helt underbar. Pappa med sambo och hennes son kom på besök och hämtade upp J-man efter jobbet. God mat på det och en tur till IKEA. Sen var det så klart time för kvällsmys. Jag och J-man, bara vi och massor gott att äta hela kvällen. En perfekt lördag i mina ögon!
Idag blir det massor mys igen och så ska jag in i fotostudion... Hihihi!
