Steve Martin
Bildkälla
Steve Martin är en sådan där skådespelare jag alltid tyckt väldigt mycket om men inte kunnat sätta fingret på riktigt varför... Men egentligen är det så självklart! Han har en charm som går rakt in i hjärtat på mig. Karismatisk. Jag blir glad av hans filmer! Det är en speciell kärlek... Det där med kärlek till skådespelare.
Kanske borde jag skaffa ett bibliotek med Steve Martin-filmer till ledsna dagar?
Kanske borde jag skaffa ett bibliotek med Steve Martin-filmer till ledsna dagar?
"Följa varandra på bloglovin?"
Make gif
Om du inte har vett nog att läsa inlägget du kommenterar så kommer jag inte tycka att du eller din blogg är vettig.
Varför ska jag lägga till dig när jag inte vill läsa vad du skriver?
Varför ska du lägga till mig när du inte vill läsa vad jag skriver?
Precis som PrinsessanDiana så är jag jävligt trött på det här. Skamlös reklam. Vem fan vill ha reklam eller glada "Hej, hur mår du?" på inlägg som tydligt beskriver en jobbig händelse eller att man inte mår bra? Vart fan är respekten? Fast, det är klart, man behöver ju inte respektera andra när man sitter vid en dator.
Skärp er!
Precis som PrinsessanDiana så är jag jävligt trött på det här. Skamlös reklam. Vem fan vill ha reklam eller glada "Hej, hur mår du?" på inlägg som tydligt beskriver en jobbig händelse eller att man inte mår bra? Vart fan är respekten? Fast, det är klart, man behöver ju inte respektera andra när man sitter vid en dator.
Skärp er!
Känner mig yr...
En av mina absolut närmsta vänner har vågat ta steget och blivit tillsammans med sin kärlek. En annan har precis fått veta att en familjemedlem är döende. Jag är både glad och ledsen. Glad för den ena, ledsen för den andre... En intern konflikt.
Vet inte hur man ska balansera de två känslorna. Man får nästan skuldkänslor för att man är glad, men å andra sidan så har jag all rätt att vara det också. När något tråkigt och hemskt händer behöver man komma ihåg att det är okej att le. Vi behöver det glada för att orka igenom det ledsna, även om man måste få vara jätteledsen också.
Jag har inga vettiga ord. Känner mig nog rätt förvirrad. Två känslor som går emot varandra.
Tänker på er mina fina vänner!
Vet inte hur man ska balansera de två känslorna. Man får nästan skuldkänslor för att man är glad, men å andra sidan så har jag all rätt att vara det också. När något tråkigt och hemskt händer behöver man komma ihåg att det är okej att le. Vi behöver det glada för att orka igenom det ledsna, även om man måste få vara jätteledsen också.
Jag har inga vettiga ord. Känner mig nog rätt förvirrad. Två känslor som går emot varandra.
Tänker på er mina fina vänner!
I mitten ungefär...
Jag är någonstans mellan pigg och trött just nu. Gick upp tidigt eftersom J-man skulle iväg till jobbet och minns jag rätt är det så att han inte är tillbaka förrän på torsdag kväll... Blir en lång vecka för mig som inte är van vid att vara själv så länge, men vi hörs ju av så panik behöver det ju inte bli.
Just nu försöker jag avgöra vad jag ska göra... Sy lite. Sova en extra stund. Skriva lite utanför bloggen (en ny låt eller så kanske). Hitta något awesome att blogga om. Sortera tvätt. Ja, listan kan ju göras lång... Men att bara skriva och skriva gör ju ingen skillnad. Jag måste ju bestämma mig också! Känns visserligen bra att ha lyxproblem...
J-man tog den sista redbullen när han drog till jobbet... Det betyder att jag måste göra mer kaffe om jag vill ha en koffeinkick... Dålig mage, here I comme!!!
Just nu försöker jag avgöra vad jag ska göra... Sy lite. Sova en extra stund. Skriva lite utanför bloggen (en ny låt eller så kanske). Hitta något awesome att blogga om. Sortera tvätt. Ja, listan kan ju göras lång... Men att bara skriva och skriva gör ju ingen skillnad. Jag måste ju bestämma mig också! Känns visserligen bra att ha lyxproblem...
J-man tog den sista redbullen när han drog till jobbet... Det betyder att jag måste göra mer kaffe om jag vill ha en koffeinkick... Dålig mage, here I comme!!!
Jag sitter och väntar på att mina naglar s...
Jag sitter och väntar på att mina naglar ska torka. Har knappt varit hemma idag och imorgon åker J-man iväg... Flera dagar kommer han vara borta den här gången. Det känns mindre kul, men det är inget att göra åt. Vi har ju mobilerna i alla fall! Så jag är osocial... Vill passa på att umgås med karln liksom...
Det blev lite öl och massor skratt igår. T...
Det blev lite öl och massor skratt igår. Träffade en P som kommer bli våran basist verkar det som! Hur kul som helst. Mötet var bokat sen en vecka tillbaka och bättre kunde det nog inte gå. Vi kom väldigt bra överrens alla fyra! Nu är det gyros och Zombieland. Perfekt start... E sov på soffan så vi segar ihop. Katten förstår inte konceptet ''persienner'' men det funkar...
Helt meningslöst
Nyss hade jag en idé. Något att skriva om. Men så fort jag klickade på "Nytt inlägg" så blev det tomt. Det här inlägget är därmed helt meningslöst. Fast jag skriver ändå. Meningslösa saker är lite min grej till och från.
Igår råkade vi ta en tur till IKEA och komma hem med våran efterlängtade sängstomme! I sista sekund blev det så lådorna blev inte ihopbyggda igår... J-man går ju upp tidigt så sömn är bra att hinna med också. Hur som helst så älskar jag hur hög sängen blev nu! Som att sova på moln, fast inte typ. Bilder kommer när jag orkar.. Precis som min hörna. Jag vill sätta fast tyget först... Vad jag menar med det kommer du förstå när du ser det.
Längtar till sommaren...
Foto: Iza Palm
Jag saknar att inte behöva ta på mig fyra lager kläder varje gång jag går ut. Jag längtar efter att smörja in mig med solskyddskräm och svettas ikapp med alla andra som går omkring med en vattenflaska i väskan för att inte torka ut helt. Jag vill svära över alla insekter och skoskav från sandaletterna... Jag vill helt enkelt ha sommar igen.
Är det inte dags nu?
Är det inte dags nu?
"Döda påsen!"
Katten har varit busig mest hela dagen. Det är knappt att jag har sett honom alls sen han väckte mig. Han har lekt i badkaret, försökt fånga mina hörlurar, letat efter mina örhängen i ena bokhyllan och spanat efter böcker att välta i andra... Så har han varit överallt där han inte får vara också. Som diskbänken för att ta ett exempel. Allt man inte får är kul nämligen. Så klart... Han är ju i puberteten nu.
För ett tag sedan hörde jag märkliga ljud från köket och när jag kom ut dit hittade jag en katt som såg väldigt oskyldig ut. Liggandes på en papperspåse.
"Va? Jag har inte gjort nåt?"
För ett tag sedan hörde jag märkliga ljud från köket och när jag kom ut dit hittade jag en katt som såg väldigt oskyldig ut. Liggandes på en papperspåse.
"Va? Jag har inte gjort nåt?"
"Det är bara några hål ju..."
"Nom nom nom nom!"
"Nom nom nom nom!"
Bara sådär!
Jag har möblerat om. Lägenheten ser ut ungefär som att det har gått en orkan rakt igenom, men min lilla hörna har blivit som ny. Jag har möblerat om allt och tagit hit symaskinen så nu har jag ett litet arbetsområde. som ett minikontor bara för mig, fast ändå inte alls.
Än så länge blir det inga bilder. Lite till måste fixas och jag behöver städa en del... Men det är en start! Jag har gjort något produktivt i alla fall! Go me!
Än så länge blir det inga bilder. Lite till måste fixas och jag behöver städa en del... Men det är en start! Jag har gjort något produktivt i alla fall! Go me!
Video: God morgon! Typ...
Vissa stunder så är jag verkligen inte gla...
Vissa stunder så är jag verkligen inte glad... Jag kan inte förklara varför, för jag har ingen egentlig anledning, det är bara så det är. Just nu är det så. Det är därför jag inte märkts så mycket idag... Förlåt.
Sy bebiskläder?
Make gif animation
Mitt hår är kaos, men jag är glad!
Igår köpte jag den här tidningen. Mer inspiration till mitt syende med andra ord. Jag älskar den! Definitivt något jag skulle vilja prenumerera på... Faktiskt.
Med tidningen fick man en bunt mönster. Några kommer jag nog göra, med lite ändringar förmodligen eftersom jag vill testa gränserna lite. Hur som helst fanns det en del mönster för bebiskläder! Jag har ju inga barn och inte heller några på väg än på ett tag... Men jag vill sy bebiskläder! Supergulligt ju! Så... Mina älskade vänner med små barn... Sugna? Lite hjälp med materialet är det enda jag behöver, jag driver ju verkligen inte en affärsrörelse.
Annars får jag väl göra en garderob till framtiden. Har inte tänkt klä mina barn i könstypiska färger ändå. Vitt, svart och lila kommer dominera med stor sannolikhet.
Med tidningen fick man en bunt mönster. Några kommer jag nog göra, med lite ändringar förmodligen eftersom jag vill testa gränserna lite. Hur som helst fanns det en del mönster för bebiskläder! Jag har ju inga barn och inte heller några på väg än på ett tag... Men jag vill sy bebiskläder! Supergulligt ju! Så... Mina älskade vänner med små barn... Sugna? Lite hjälp med materialet är det enda jag behöver, jag driver ju verkligen inte en affärsrörelse.
Annars får jag väl göra en garderob till framtiden. Har inte tänkt klä mina barn i könstypiska färger ändå. Vitt, svart och lila kommer dominera med stor sannolikhet.
När J-man kommer hem imorgon så väntar det...
När J-man kommer hem imorgon så väntar det här på hans datorbord... Rosorna har jag vikt själv men godiset är köpt. Tycker att han ska ha sånt här ibland, min prins.
Så! Nu ser jag ut som den nörd jag i själv...
Så! Nu ser jag ut som den nörd jag i själva verket är. Sjukt nöjd!
Cupcakes!!!
Innan frostingen är på...
Färdigt! Lite suddigt, men ändå.
Boyfriendapproved!
Relativt sen uppdatering...
Jag blev väckt runt 6:30 i morse. J-man ville så klart ha lite extra tid med mig, eftersom han inte kommer hem förrän i morgon.. Jag förnekar det helt. Fortfarande. Ja, inte på riktigt, jag vet ju om att det är så, men jag låtsas inte om det. Skulle jag göra det skulle jag börja sakna honom redan nu och det skulle kännas lite väl beroende. Jag är ju utan honom flera timmar varje dag utan att det rör mig annars liksom!
Jag ska slänga in bilderna på mina fina cupcakes om en stund. Blev så att jag bakade dem själv till slut. J-man gjorde mat till oss istället. Det tyckte jag var en bra deal! Så det blev mat och till efterrätt cupcakes med chokladfrosting! Eller ska jag säga chokladfrosting med en gnutta muffins? Jag gillar inte muffins och liknande så mycket ska på för att jag ska äta sånt där.
Ja, jag är lite knasig.. Men det gör ingenting. Folk gillar mig som jag är!
Jag ska slänga in bilderna på mina fina cupcakes om en stund. Blev så att jag bakade dem själv till slut. J-man gjorde mat till oss istället. Det tyckte jag var en bra deal! Så det blev mat och till efterrätt cupcakes med chokladfrosting! Eller ska jag säga chokladfrosting med en gnutta muffins? Jag gillar inte muffins och liknande så mycket ska på för att jag ska äta sånt där.
Ja, jag är lite knasig.. Men det gör ingenting. Folk gillar mig som jag är!
Awesomecake!
J-man har gått med på att baka med mig i eftermiddag. Jag blev så sugen på att baka cupcakes när Malin bjöd på det i fredags förstår du. Fast med chokladfrosting eftersom att jag egentligen inte äter sånt annars. Jag är en kräsen en...
Så! Bakning idag! Tar jag manligheten ur min karl när jag gör sånt här?
Malins mästerverk!
Så! Bakning idag! Tar jag manligheten ur min karl när jag gör sånt här?
Malins mästerverk!
Om man inte har något vettigt för sig...
Då kan man göra massor test på nätet! Sen kan man dela med sig resultaten till sina läsare som säkert ändå inte bryr sig ;)
VIKTIGT!
VIKTIGT!
Det är inga vetenskapliga tester och behöver inte nödvändigtvis ha någon som helst verklighetsanknytning. För mig var det som sagt ett tidsfördriv och jag tycker det är väldigt intressant att läsa om de olika syndromen.
| Disorder | Rating |
| Paranoid Disorder: | Moderate |
| Schizoid Disorder: | Low |
| Schizotypal Disorder: | Moderate |
| Antisocial Disorder: | Low |
| Borderline Disorder: | Moderate |
| Histrionic Disorder: | High |
| Narcissistic Disorder: | Moderate |
| Avoidant Disorder: | High |
| Dependent Disorder: | Moderate |
| Obsessive-Compulsive Disorder: | High |
-- Personality Disorder Test - Take It! -- -- Personality Disorders -- |
|
| Disorder | Your Score |
|---|---|
| Major Depression: | High-Moderate |
| Dysthymia: | High |
| Bipolar Disorder: | Very Slight |
| Cyclothymia: | Slight |
| Seasonal Affective Disorder: | High |
| Postpartum Depression: | N/A |
| Take the Depression Test | |
Samma sak varje gång...
Så snart J-man tagit sig till jobbet blir jag hysteriskt trött. Jag älskar att dricka morgonkaffet med honom och sitta och småprata, tröttprata, drömprata på morgonen. Det är därför jag försöker släpa mig upp helst varje morgon, även om jag misslyckas från och till. Det är mysigt att umgås lite på morgonkvisten.
Problemet, i brist på bättre ord, är att jag just nu ju inte har någonting alls att göra efter att älsklingen gått till jobbet. Jag har alltså inget annat att göra än att bli just trött och längta tillbaka till den varma sängen och drömmarnas land. Ibland somnar jag i soffan för att jag är så trött... Fast jag försöker låta bli. Jag blir inte piggare av att sova bort dagarna. Snarare tvärt om ju.
Problemet, i brist på bättre ord, är att jag just nu ju inte har någonting alls att göra efter att älsklingen gått till jobbet. Jag har alltså inget annat att göra än att bli just trött och längta tillbaka till den varma sängen och drömmarnas land. Ibland somnar jag i soffan för att jag är så trött... Fast jag försöker låta bli. Jag blir inte piggare av att sova bort dagarna. Snarare tvärt om ju.
Egentligen borde jag nog gå till gymmet eftersom jag ändå är uppe... Aktivera mig och trycka in energi i min kropp. Behöver ju inte köra axlar och riskera att pajja dem nu när de känns bättre. Behöver dock äta först... Sånt är ju jätteviktigt. Och det är det jag inte riktigt orkar, fixa något att äta. Jag vet liksom inte vad jag ska äta. Suck.. Vad bortskämd man är.
Så snyggt, jag vill ha!
Jag vet att jag är ljusår efter alla andra med det här, men det skiter jag fullständigt i. Mode är ingenting jag följer eller direkt bryr mig om.. Min stil är som den är och jag kör som jag känner. Och det här är vad jag känner för!
Snyggaste glajorna ever! Vill ha sådär snygga "nördglasögon" som säkert redan slutat vara populärt (hoppas jag). Utan styrka eftersom det vore dumt för lilla jag att försöka gå på stan i mina läsglasögon. Jag ser inte en meter framför mig i dem, men läsa kan jag.
De på bilden ovan kommer från BaraBrillor.se och kan inhandlas HÄR för bara 99:- Om jag inte var så pank hade de redan varit på väg hit... Men så kul får inte jag ha det! I alla fall inte just nu.
De på bilden ovan kommer från BaraBrillor.se och kan inhandlas HÄR för bara 99:- Om jag inte var så pank hade de redan varit på väg hit... Men så kul får inte jag ha det! I alla fall inte just nu.
Tjolahopp, tjolahej...
Panodil ska inhandlas tror jag minsann. Fick tipset igår och med tanke på hur jag känner mig idag så känner jag att det helt klart ska prövas! Ipren har vi redan. Det är dock bättre idag, med undantaget att ryggen också tyckte att den behövde göra lite extra ont. Mest av allt så har jag "tröttont" i kroppen. Hellre det än den strålande smärtan jag hade igår är klart, fast skönt är det ju inte för det. Bättre och bättre dag för dag hoppas jag på!
Idag är det föreställning igen! Sista på ett bra tag... Blandade känslor som vanligt. Skönt att få lediga helger, men tråkigt att inte vara på teatern. Teatern är ju min fristad på så många sätt.
Hur ser din söndag ut?
Idag är det föreställning igen! Sista på ett bra tag... Blandade känslor som vanligt. Skönt att få lediga helger, men tråkigt att inte vara på teatern. Teatern är ju min fristad på så många sätt.
Hur ser din söndag ut?
Jag har en bråkig axel. Den brukar ömma oc...
Jag har en bråkig axel. Den brukar ömma och knaka och vara en gnutta besvärlig, men idag är den värre än vanligt. Efter en ipren är det bättre, men inte bra. Det strålar inte upp i huvudet lika starkt och överarmen klarar sig nästan helt från smärta. Helt glad är jag dock inte. Humöret påverkas liksom när jag har aj. Blir tigerbalsam när jag kommer hem och så får J-man slå mig i huvudet med en hammare så jag somnar tidigt. Yay!
Idag ser det ut så här! Dubbel föreställni...
Idag ser det ut så här! Dubbel föreställning till och med! En liten miss i kommunikationen gjorde att jag inte fått veta det, fast det gör ju ingenting. Svårt att inte tycka det är härligt med några extra timmar på teatern! Tycker jag.
Lille katten är ju aldrig ivägen... Nej, n...
Lille katten är ju aldrig ivägen... Nej, nej... Han är ju sådär gjord av glas så att man ser rakt igenom honom liksom.
Iza är inte oskuld längre!
Hon har gjort sin första tatuering nämligen!
På vänster handled blev det.
Awesome!
Så trött...
J-man åkte till jobbet för runt en halvtimme sedan. Här sitter jag och läser bloggar och funderar över hur jag ska piggna till. Jag mår illa av kaffet... Det är en sådan dag. "Jag känner inte för något"-dag. Mest för att jag är trött. Dåligt morgonhumör och allt det där. Har börjat sova sämre nämligen. Varför vet jag inte, men det känns ju grymt onödigt när man kan sova bra istället.
Egentligen sitter jag i vardagsrummet och kämpar mot impulsen att lägga mig igen. Iza ska förhoppningsvis få tatuera sig idag och det vill jag verkligen inte missa. Den typen av smärta skrattar jag så gärna åt! Jag vet ju att det kommer något gott av det liksom! Har man varit tatuerarlärling en gång (som jag) så är man nog lite smygsadist...
VÅGA VARA FUL!!!
Jag älskar den här bilden!
Ha lite humor och våga visa mindre smickrande sidor people!
Hahahahahahahahahaha!
Inte för att du bryr dig, men...
Jag får på tok för lite mail!
Då menar jag mail från andra människor. Sådant som jag kan svara på och skratta åt. Brevväxling fast på det moderna sättet. Jag blir ju glad så fort jag ser att jag fått ett nytt mail i inkorgen på mailen, men aldrig är det någon beundrarmail. I och för sig skulle jag säkert tycka att jag fick för mycket om det var tvärt om. Aldrig blir man nöjd.
Det där med att argumentera för sin sak...
Jag är inte den som tvunget måste få alla att tycka som jag. Alla har rätt till sina egna åsikter. Däremot så tycker jag helt klart att man ska kunna diskutera saker på ett vuxet sätt. Om någon uttrycker sig på ett sätt som jag känner är orättvist eller respektlöst så säger jag det. Ger personen en chans eller tio att förklara sig och omformulera sig om det skulle behövas. Vi behöver inte landa på samma åsikter, vi kan helt enkelt ha lärt oss något nytt och fått en större förståelse för våra medmänniskor när vi väl är färdiga. Detsamma gäller givetvis tvärt om. Jag vill veta om jag uttryckt mig klumpigt. Att folk blir oskyldigt anklagade för saker de inte gjort eller om fördomar agerat som argument så vill jag rätta till det. Jag är nämligen emot sådant. Respekt och förståelse är två nyckelord för mig.
Varför tar jag upp det här? Jo, jag har ju argumenterat mig lite på internet nu när jag varit frånvarande. Mer bestämt i en viss blogg, men jag tänker inte säga vilken eftersom jag inte är för att hänga ut folk bara för att. Det jag vill nämna däremot är att jag kan bli så besviken på folks ovilja att komma framåt i en diskussion. För mig är det som sagt positivt att diskutera eftersom man kan lära sig så mycket nytt. Människor som låser sig, blir defensiva så fort de möter lite motstånd, ignorerar frågeställningar och inte ser poängen med att diskussioner kan ge så mycket... Vad är poängen med det? Visst ser jag poängen med att inte vilja fortsätta en diskussion där det aldrig kommer nya argument, men här har jag gång på gång gått vidare och gett exempel, förtydligat, förklarat och jag upplever att det jag får tillbaka är brist på respekt. En "jag orkar inte"-attityd. men varför skriver man om saker man inte kan argumentera för i sådana fall?
Jag vet inte.. Jag är lite trött. Respekt för andra och ett öppet sinne.. Kan du lova mig att du gör ditt bästa för att praktisera det? Jag förstår inte varför man skulle vilja något annat...
Varför tar jag upp det här? Jo, jag har ju argumenterat mig lite på internet nu när jag varit frånvarande. Mer bestämt i en viss blogg, men jag tänker inte säga vilken eftersom jag inte är för att hänga ut folk bara för att. Det jag vill nämna däremot är att jag kan bli så besviken på folks ovilja att komma framåt i en diskussion. För mig är det som sagt positivt att diskutera eftersom man kan lära sig så mycket nytt. Människor som låser sig, blir defensiva så fort de möter lite motstånd, ignorerar frågeställningar och inte ser poängen med att diskussioner kan ge så mycket... Vad är poängen med det? Visst ser jag poängen med att inte vilja fortsätta en diskussion där det aldrig kommer nya argument, men här har jag gång på gång gått vidare och gett exempel, förtydligat, förklarat och jag upplever att det jag får tillbaka är brist på respekt. En "jag orkar inte"-attityd. men varför skriver man om saker man inte kan argumentera för i sådana fall?
Jag vet inte.. Jag är lite trött. Respekt för andra och ett öppet sinne.. Kan du lova mig att du gör ditt bästa för att praktisera det? Jag förstår inte varför man skulle vilja något annat...
Överraskning igår!
Bästa Iza kom förbi igår och hade med sig present till mig! Bara sådär! Lite för att jag ju faktiskt har fyllt år.. Men ändå! Det här är J-man och Jonesy:
Så söta!
Solen i ögonen...
Man kan säga att jag inte ser så överdrivet jättebra när jag sitter här och skriver. Solen sticker i ögonen, men jag är faktiskt ganska glad ändå. Solen är ju framme i alla fall! Det är ju faktiskt det jag vill! Så jag ska inte klaga på att det är jobbigt.. Jag ska vara lite glad för det istället!
Igår försvann jag som du märkte. Jag tog en oplanerad paus från bloggen och gav mig ut i den stora vida världen (till ett café alltså) och socialiserade mig istället. Påbörjade en ny vänskap kan man säga. Det var sjukt trevligt och jag gör gärna om det snart igen! Ingen stress dock. Vi hinner. Hittar man människor man trivs med så glömmer man ju inte bort dem direkt liksom
Jag har gjort mer ändå för att rikta mina tankar från ledsen till awesome, men det tar vi inte nu. Inte i detalj i alla fall.. Kan avslöja att jag har en kärlek till att diskutera och argumentera så det har spelat en väsentlig roll i det hela.
Igår försvann jag som du märkte. Jag tog en oplanerad paus från bloggen och gav mig ut i den stora vida världen (till ett café alltså) och socialiserade mig istället. Påbörjade en ny vänskap kan man säga. Det var sjukt trevligt och jag gör gärna om det snart igen! Ingen stress dock. Vi hinner. Hittar man människor man trivs med så glömmer man ju inte bort dem direkt liksom
Jag har gjort mer ändå för att rikta mina tankar från ledsen till awesome, men det tar vi inte nu. Inte i detalj i alla fall.. Kan avslöja att jag har en kärlek till att diskutera och argumentera så det har spelat en väsentlig roll i det hela.
Snäll pojkvän...
J-man var så snäll att han tog sig tid att åka ut till ICA maxi efter sitt bandrep bara för att ge mig läsk och chips. Han gjorde det i smyg till och med! För att muntra upp mig lite. Kan aldrig bli fel med lite fett och socker liksom. Awesome!
Jag lever...
Det finns bara tråk i huvudet på mig... Nästan i alla fall. Klart att det inte bara har med jobbet att göra (lite väl illa då va), men det verkar ha blivit en utlösande faktor för allmän ledsenhet. Jag tycker inte om det... Samtidigt så blir det så ibland. Det går över så klart. Som tur är. Tänk vad tråkig jag skulle vara om jag var såhär nere jämt!
Jag försöker fokusera om mig. Tänka på annat. Katten är ju sötast i världen till exempel. Men han mest sover och busar. Han vill liksom inte mysa jämt. Så jag bråkade med symaskinen och fick igång den igen idag. Nu undrar jag mest hur jag ska få fast fickor på min kroppsstrumpa till mysdress utan att det ser helt knas ut... Annars är jag näst intill klar. Ska fålla byxbenen bara.
Stackars J-man vet inte vart han ska ta vägen.. Maktlöshet. Det är ju i stort sett oundvikligt när någon man tycker om inte mår som den ska. Själv vet jag inte heller vad jag ska göra. Hade jag haft en "må bra"-knapp hade jag redan tryckt på den liksom.
Jag försöker fokusera om mig. Tänka på annat. Katten är ju sötast i världen till exempel. Men han mest sover och busar. Han vill liksom inte mysa jämt. Så jag bråkade med symaskinen och fick igång den igen idag. Nu undrar jag mest hur jag ska få fast fickor på min kroppsstrumpa till mysdress utan att det ser helt knas ut... Annars är jag näst intill klar. Ska fålla byxbenen bara.
Stackars J-man vet inte vart han ska ta vägen.. Maktlöshet. Det är ju i stort sett oundvikligt när någon man tycker om inte mår som den ska. Själv vet jag inte heller vad jag ska göra. Hade jag haft en "må bra"-knapp hade jag redan tryckt på den liksom.
Jag har en liten katt som tröstar mig i al...
Jag har en liten katt som tröstar mig i alla fall... Han är en riktig sötnos. Tur att han finns här nu när jag är ledsen...
Inget mail, ingen intervju... Ja, det är s...
Inget mail, ingen intervju... Ja, det är så det är. Jättetråkigt. Jag ville verkligen ha det jobbet och jag är säker på att jag skulle passat perfekt! Men, men... Som en vän sa 'deras förlust'. Jag får ju liksom inte deppa ihop helt för det här. Men jag måste få deppa lite... Det har jag faktiskt rätt till. Puss
Åååh! Frustration!
Jag förstår inte alls varför det skiljer så dant mellan framsida och till exempel inläggssidan. Innan har det aldrig varit något problem, men nu så bara händer det. Why? Någon som är duktig på kod som kan svara?
Jag får låta det vara för nu. Annars blir jag bara arg och det vill jag ju inte!
Jag får låta det vara för nu. Annars blir jag bara arg och det vill jag ju inte!
Fail på mig...
Jag är lite fast idag. Fast i mig själv så att säga. Sitter och uppdaterar min mail gång på gång för att jag så gärna vill ha den där intervjun.. Varje gång sidan laddas så håller jag andan. Varje gång det inte finns något nytt mail sjunker hjärtat lite. Jag vet att jag inte borde sitta här och stirra mig blind på mailen... Jag borde äta något och släpa mig till gymmet så jag får något annat att tänka på. Ändå sitter jag här...
Om jag kunde skulle jag skriva något skitbra så jag fick massor kommentarer och kunde fokusera på dem istället.. Men jag är tom i huvudet. Attan...
Om jag kunde skulle jag skriva något skitbra så jag fick massor kommentarer och kunde fokusera på dem istället.. Men jag är tom i huvudet. Attan...
''Missa inte'' sa J-man strax innan jag to...
''Missa inte'' sa J-man strax innan jag tog den här bilden. Anledningen är för att jag misslyckats med att få med oss ungefär fyra gånger precis innan... Hur som helst. Vi lägger oss tidigt idag. Det behövs ibland! Natti
Det slog mig att jag hittills inte visat n...
Det slog mig att jag hittills inte visat något från själva Globenteatern... Jag kan ju inte alltid tänka på allt tyvärr! Men så här mysigt är det faktiskt. Innan föreställning givetvis. Jag försökte ta en bild under föreställningen igår när jag hade en lugn stund, men alla skådespelare blev vitgula blobbar så det var inte så bra... Får se om jag orkar ett nytt försök senare. Jag lovar ingenting... Ser lite för ljust ut för att det skulle bli bra bilder du vet.
NERVÖS!
Imorgon får jag veta om jag över huvud taget får en intervju på jobbet jag har sökt. Jag vill verkligen ha det så jag kommer bli skapligt ledsen om jag inte får chansen... Fortfarande helt övertygad om att det skulle passa mig perfekt. Hur kan jag inte vara en tillgång med mina tidigare erfarenheter? Jag vet inte... Är så säker på att jag skulle vara en awesome tillgång att jag nästan, nästan skäms över min självsäkerhet. Fast om jag ska vara helt ärlig så är det kanske mer för att jag är rädd för att det ska bita mig i rumpan och jag ska falla platt. Det lär ju göra rätt ont i så fall.
Däremot så funderar jag starkt på att höra av mig och fråga vad det var som gjorde att jag föll bort ifall de inte vill träffa mig alls. Det kan ju inte skada... Eller?
Åååh.. Jag vill ha svar nu ju! En anställning på studs! Jag kan börja imorgon! Nemas problemas! (Det märks inte alls att jag är spänd inför det här va?)
Däremot så funderar jag starkt på att höra av mig och fråga vad det var som gjorde att jag föll bort ifall de inte vill träffa mig alls. Det kan ju inte skada... Eller?
Åååh.. Jag vill ha svar nu ju! En anställning på studs! Jag kan börja imorgon! Nemas problemas! (Det märks inte alls att jag är spänd inför det här va?)
Jag både vill och inte att det ska bli måndag fort... Rädd för besvikelse och förväntansfull som bara den. Så här är jag jämt när det är något jag verkligen vill. Kaos av känslor. Förväntan, nervositet, skräck... Det är både hemskt och underbart att vänta på svar...
Härligt med morgon och det... (förmiddag, whatever)
Jag gick upp för ett tag sedan och det tog ungefär tio minuter för huvudvärken att infinna sig. Grattis till mig! Jag tycker att jag har haft tillräckligt med huvudvärk för en lååång tid framåt... Men det tyckte inte mitt huvud. Det gillar nog inte mig. Taskigt att bara vägra prata om det liksom...
Föreställning idag igen.. Det ser jag i alla fall fram emot! Visst blir det jobbigt om huvudvärken inte släpper, men det är värt det.
Stackars J-man kämpar med att sortera tvätt och vara duktig medan jag sitter här och är trasig. Han hatar att tvätta. Jag tycker egentligen om det (förutom när torktumlaren vägrar fungera), men just nu fungerar det inte riktigt som det ska.
Jag vet att jag är en tråk... Huvudvärk gör så med mig. Fast jag kommer igen. Det gör jag ju alltid!
Stackars J-man kämpar med att sortera tvätt och vara duktig medan jag sitter här och är trasig. Han hatar att tvätta. Jag tycker egentligen om det (förutom när torktumlaren vägrar fungera), men just nu fungerar det inte riktigt som det ska.
Jag vet att jag är en tråk... Huvudvärk gör så med mig. Fast jag kommer igen. Det gör jag ju alltid!
Yes! Duktig katt!
Fixat det på framsidan i alla fall... Nu undrar jag bara hur sjutton jag fixar det på resten? Men jag löser det... Börjar bara bli lite trött.
Klappa mig på axeln och var stolt nu. Jag har ju till och med ny signatur!
Klappa mig på axeln och var stolt nu. Jag har ju till och med ny signatur!
Bygger om!
Ja, om du mot förmodan inte märkt det alltså. Knepigt är det dock.. Nu är ju texten på knasiga ställen. Fast jag löser det nog... Om inte ikväll så imorgon. Lite frustrerande är det allt... Men tryck gärna på F5 eller "uppdatera" (vilket du nu föredrar) några gånger så du hinner se alla mina tre headers! Lite stolt är jag allt!
Åter till kod...
Vart ska jag börja?
Var i studion med Iza igår ju och det blev massor fina bilder tagna! Jag fick också leka fotograf... Och Iza tog några på oss båda med en handutlösare eller vad det heter... Jag visar några favoriter. De som har mig på facebook får se fler. Det blir så väldigt massor bilder här annars nämligen.
Vi börjar med bilder tagna av Iza!
Gangsta grrrl med en borr.
Vi börjar med bilder tagna av Iza!
Gangsta grrrl med en borr.
Äta upp borren efter att jag dödat tigern..
För det är så man gör va?
Massor fluff!
Massor fluff!
Så här gör jag jämt.
Här är vi båda!
Beskuren av mig för att vi ska synas bättre ;)
Men Iza har tagit den med så klart!
Hm.. Det får räcka för nu. Jag lägger upp bilder jag har tagit på Iza lite senare. Måste ju välja bland dem! Jättesvårt det med! Så är det ju föreställning idag också, så jag kommer vara borta ett par timmar idag med.. Fast inte lika många. Jag har saknat min dator och bloggen ju...
Jag vet att jag är frånvarande... Har vari...
Jag vet att jag är frånvarande... Har varit upptagen hela dagen ju! Och nu sitter jag här och tar en fredagsöl. Det får man ju om man vill. Imorgon kommer lite bilder upp i alla fall!
Kortsluten av stress?
Jag har suttit vid datorn ungefär sen jag gick upp. Kaffet är kallt sedan länge och jag bara sitter här. Idag ska jag och Iza leka i fotostudion (bered dig på en ny design snart) och det är en hel del som ska förberedas. Jag behöver duscha och raka mig, jag tillhör ju dem som föredrar släta armhålor, packa ner smink, kläder, skor, hattar, sminkborttagning och kanske lite hårprodukter, fixa mat, skriva inköpslista och göra rent kattlådan. Som minst. Egentligen finns ju lite till som behöver göras.. Som vanligt. Och jag bara sitter här. Ingen aning om vart jag ska börja.
Egentligen vill jag följa upp inlägget om CSN/soc, men just nu är inte rätt tillfälle. Det ska inte göras halvdant och just nu är jag nog inte tillräckligt samlad för att formulera mig bra eller få fram allt jag vill säga. Så jag är en tråk... Förlåt.
Egentligen vill jag följa upp inlägget om CSN/soc, men just nu är inte rätt tillfälle. Det ska inte göras halvdant och just nu är jag nog inte tillräckligt samlad för att formulera mig bra eller få fram allt jag vill säga. Så jag är en tråk... Förlåt.
Mina naglar är awesome just nu! Själv är j...
Mina naglar är awesome just nu! Själv är jag inte i lika god form... Skapligt trött på att pendla mellan välmående och sjuklig dagligen. Jag är inte okej med det.
Något som gör mig ledsen...
Jag blir så ledsen när jag ser människor jag älskar dra alldeles för tunga lass. De drar och drar med blodiga händer och fötter. Svetten blandas med smuts och tårar när den rinner nedför ansiktet på dem... Ja, inte fysiskt. Men psykiskt. Det värker i mig när jag vet att jag inte kan göra mer än att finnas där. Stötta, stötta och hjälpa till att dra lite grann kanske. Borsta av några sandkorn...
Ibland önskar jag att jag kunde lyfta alla sorger från era axlar och förgöra dem för gott... Det kan jag inte, men jag finns här.
Ibland önskar jag att jag kunde lyfta alla sorger från era axlar och förgöra dem för gott... Det kan jag inte, men jag finns här.
Just nu och idag... (minisammanfattning)
Jag sitter och pratar om världsliga ting med Lollo. I telefon alltså. Det är sånt som gör mig glad! Jag saknar henne massor! Vi är ju sådär som aldrig slutar prata. Samtalsämnena tar aldrig slut. Vi har inte pratat på ett tag så vi har extra massor att prata om.
Idag börjar jag sy på första mysdressen i alla fall! Den blir tightare än jag tänkte från början, men det gör ingenting... Så länge den är skön. Råkar den bli snygg också så blir jag inte ledsen...
Så behöver jag fixa mina naglar igen också. Jag funderar på svarta naglar med silverdödsskallar... Får se om jag orkar och hinner.
Idag börjar jag sy på första mysdressen i alla fall! Den blir tightare än jag tänkte från början, men det gör ingenting... Så länge den är skön. Råkar den bli snygg också så blir jag inte ledsen...
Så behöver jag fixa mina naglar igen också. Jag funderar på svarta naglar med silverdödsskallar... Får se om jag orkar och hinner.
Så, när jag ändå är inne på att påminna mig själv om saker jag behöver göra.. Boka tvättid är bra!
Puss
Puss
Varför blir jag bestraffad när jag vill göra rätt för mig?
Jag begär inte att man ska leva lyxliv som student, men att ha pengar så att man slipper vända på varje krona varje månad kanske vore bra? Lite över existensminimum så att man faktiskt slipper ligga på botten av samhället trots att man "arbetar" heltid. Att plugga heltid och dessutom ha ett jobb är jävligt tungt för många. Visst beror det på vilken utbildning man går också, men är det meningen att man ska jobba långt över heltid för att ha råd med ett vettigt liv? Det är bisarrt att man nästan tjänar på att leva på soc i jämförelse med studielån. Varför ska man plugga alls i sådana fall?
Den som lever på soc kan ha en större lägenhet än de flesta studenter och har personen i fråga barn så ökas det ytterligare Nu är inte det heller lyxigt på något vis. Men med tanke på hur man bor som student... Det är inte billigt, oavsett om man bor i korridor eller lägenhet... Går du på soc så finns restriktioner för hur dyr din lägenhet får vara, ja, men ditt bidrag anpassas ändå så att du inte förlorar mat/fick-pengar (om du inte väljer att gå över de restriktioner som finns). Vilket det definitivt inte gör på ett studielån. Lägenheter som ses som billiga i allmänheten är ofta alldeles för dyra för en student. Många får snällt nöja sig med ett rum på 20 kvm för betydligt mycket mer pengar/kvm än de flesta andra betalar.
"Men vi ska ju få låna en 500kr till nu någon gång snart tror jag"
Låna ja. Öka våra skulder. Att bo bättre, ha mer eller lika mycket pengar på fickan och var skuldfri är alternativet. Vad känns spontant som det smarta valet? Inför framtiden är det naturligtvis bättre att skuldsätta sig... Men hur sjukt känns inte det? Världen är sjuk och myndigheterna giriga... Visst låter det bra att vi "får" mer pengar som studenter, men det är det ju inte. Ett ökat bidrag är en förbättring om man ska se det så. Större skulder känns i slutändan som en förlust. Man ska ha råd att betala tillbaka allt sedan också. Få utbildningar garanterar ett arbete efteråt. Har de tänkt på det?
Jag vill absolut inte ha med soc att göra, men det är svårt att inte se varför det finns de (lyckligtvis minoritet) som hellre gör det valet än försöker laga sitt liv. Så fort man vill göra rätt för sig blir man bestraffad. Med soc finns i och för sig ett till problem. Vill man göra rätt för sig och hitta ett jobb och slippa soc så bråkar de tills man gråter blod... Men om man missbrukar och inte alls känner för att arbeta så får man gå på avvänjning och blir given en lägenhet och bidrag. Rättvist? Straffa de som vill framåt och belöna de som skiter i allt... Är man student har man dessutom inget skyddsnät ifall någonting händer. Blir man tvungen att gå till soc för hjälp blir man tvungen att sluta plugga. Man får nämligen inte gå på soc om man pluggar. Då kan man inte söka jobb ju.
Vad fan är det? Ska man inte uppmuntra de som vill göra något vettigt och inte leva på samhället? Det finns stunder då jag tänkt att jag skiter i det. Jag skaffar mig något otrevligt beroende och fuckar upp mitt liv totalt så jag kan få lite hjälp någon gång. Hur sjukt är inte det?
Ofta hör man saker som att det är svårt med CSN och soc och försäkringskassan för att man vill bli av med bidragsfuskarna. Det är tråkigt att bra och vettiga människor hamnar i kläm, men vi måste komma åt den minoriteten som finns som fuskar. Jag kan säga på en gång att alla mina erfarenheter pekar på att det inte är så det fungerar. Fuskare verkar slinka igenom enkelt medan de som kämpar får stå och bli beskyllda för att de försöker slippa bli en "last för samhället".
Blä.. Jag är arg... Rätta mig gärna om jag har fel i det här, men det är fortfarande byggt på mina egna erfarenheter. Det har gått till så här med andra ord. Jag har sett det. Jag har varit där. Hoppas verkligen din erfarenhet skiljer sig från min...
Bättre bild på håret...
En resa i färg! (Eller min gårdag...)
Jag började ju med att färga precis allt mitt hår (på huvudet).
Det blev väldigt snyggt! Men jag var inte klar än ju!
Ljusa slingor... Väldigt sexigt det där med hätta...
Yeah! Två steg avklarade! Ett kvar!
Så svarta slingor... Vänta, vänta...
Result!
Svårt att få en riktigt bra bild dock...
Ska be J-man hjälpa mig när han är hemma igen.
Jag är grymt snygg hur som!
Det svänger snabbt...
Visst är det vackert utomhus...
Men snön var ju på väg bort nyss.
Attan också...
Attan också...
Det blev till att sova länge idag. Ända till 11 tydligen! Var visst trött... När J-man är hemma går jag ju upp med honom oavsett när jag somnat så det kanske helt enkelt behövdes. Väldigt skönt var det hur som helst! Trots de obligatoriska konstiga drömmarna.
Jag orkade ju inte lägga upp håret igår... Så jag ska kompensera det idag så klart! Alldeles snart kommer ett inlägg upp med massor bilder från förloppet och om du är snäll (som du ju alltid är) så kanske det kommer upp en video också! Det var ju ett tag sen.
Puss
Jag orkade ju inte lägga upp håret igår... Så jag ska kompensera det idag så klart! Alldeles snart kommer ett inlägg upp med massor bilder från förloppet och om du är snäll (som du ju alltid är) så kanske det kommer upp en video också! Det var ju ett tag sen.
Puss
Jag och mina nudlar... Har paus i färgning...
Jag och mina nudlar... Har paus i färgningen. Slinghättan behöver bli torr innan jag kan fortsätta... Så... Lunch!
Just nu
Jag har börjat färga... Kommer vara helt randig överallt tror jag.. Men det får jag leva med. Det försvinner ju. Hoppas på total awesomeness när jag väl är klar, men det vet vi ju inte än.. Så är det!
Känner mig naken...
Jag har tagit av mig halsbanden.. Det är en ovan känsla att inte ha någonting alls runt halsen. Men jag har tänkt färga mitt hår och jag vill inte riskera att de missfärgas. De är för viktiga för mig. Måste ta av armbandet också... Jobbigt! Fast det är ju som man säger.. Vill man vara fin får man lida pin... En stund i alla fall!
J-man kommer inte hem förrän imorgon så idag måste jag sysselsätta mig ordentligt. Kvällen kommer bli väldigt ensam eftersom jag inte är van.
J-man kommer inte hem förrän imorgon så idag måste jag sysselsätta mig ordentligt. Kvällen kommer bli väldigt ensam eftersom jag inte är van.
Outside my window...
Det är så oerhört vackert utanför just nu... Himlen är randig och det ser så oerhört fridfullt ut. Katten sitter och stirrar på träden utanför, grenarna som rör sig i vinden. Det ligger ett lugn över staden.. Än så länge. Linköping börjar vakna nu. Långsamt...
Duktiga, duktiga jag!
Nu har jag mailat in min CV och dessutom har jag skrivit ut den och ska skicka den också... Ja, med snigelpost alltså. Jag har pysslat en del med det för att jag ska märkas lite extra (hoppas jag). Så jag har tillverkat ett alldeles eget kuvert och använt en fantastisk bild som Iza tagit för att få samman alltihop på ett bra sätt. Nu är det bara att hoppas att de tycker att jag är lika bra som jag känner mig just nu.
Håll tummarna för mig! Minst en intervju vill jag ju ha... Det skulle ju vara så perfekt för mig...
Oh yeah!
Det funkar igen! Jag är en glad katt minst sagt! Har dessutom investerat mina sista pengar i tyg och nålar så symaskinen ska invigas så snart som bara möjligt! Mysdressar blir det. Försöker hitta det bästa sättet att göra en eftersom jag tycker det är så sjukt skönt. Så vill jag ha det snyggt också... Så det är inte roligare mönster än så än så länge.. Resultat kommer visas upp ändå så klart! Fast jag väntar tills jag kan visa upp båda på en gång tror jag minsann...
Min dator funkar fortfarande inte... Jag s...
Min dator funkar fortfarande inte... Jag sitter här i t-shirt med min ipod och undrar vad sjutton jag ska göra... Jobbsökandet gick ju inte som det skulle helt plötsligt. Så jävla typiskt... Det finns nästan bara svordommar i mitt vokabulär just nu. Förlåt.
Min dator verkar ha slutat fungera. Jag få...
Min dator verkar ha slutat fungera. Jag får igång den, men skärmen är bara svart. Det hände när jag var i J-mans rum och skrev ut min CV... Så jag vet inte vad som hänt alls. Inte egentligen. Så nu känner jag mig halvt panikslagen. Min dator... Helvete, helvete, HELVETE!!!
Buon giorno!
Älsklingen åkte iväg till sitt nya jobb för inte så jättelänge sedan... Det är spännande. Jag vet hur mycket han har sett fram emot det här. Själv är jag väldigt blandad. Jag är verkligen jätteglad för hans skull! Men jag ser inte fram emot att han ska resa iväg en massa. Det kommer bli ganska ensamt på kvällarna. Tur att jag i alla fall har lilla katten som sällskap!
Jag har skaffat mig Open Office så att jag kan få ordning på min CV. Word ville inte alls fungera nämligen. Så nu kämpar jag med att försöka hitta hur man lägger in en bild bakom texten eller liknande... Tänkte inte något allt för uppseendeväckande, men så att det sticker ut lite i alla fall. Klart jag vill märkas! Jag vill ju verkligen ha jobbet! Är det för desperat att både maila och skicka brev tro?
Önskar dig en fin måndag!
Jag har skaffat mig Open Office så att jag kan få ordning på min CV. Word ville inte alls fungera nämligen. Så nu kämpar jag med att försöka hitta hur man lägger in en bild bakom texten eller liknande... Tänkte inte något allt för uppseendeväckande, men så att det sticker ut lite i alla fall. Klart jag vill märkas! Jag vill ju verkligen ha jobbet! Är det för desperat att både maila och skicka brev tro?
Önskar dig en fin måndag!
Språkkursen är här!
Yes!
Snart kör vi!
(Undrar du varför jag inte ser glad ut kan jag meddela att jag drabbats av ett härligt
(Undrar du varför jag inte ser glad ut kan jag meddela att jag drabbats av ett härligt
illamående med tillhörande huvudvärk.. Men det går ju över till slut)
Bilder från födelsedagen!
Äntligen har jag tid att lägga upp bilderna som Iza tog på min födelsedag! Ja, några i alla fall. Väljer ut favoriterna så klart. Och som sagt... Det är Iza som tagit bilderna!!!
Min pappa mitt emot sin sambo och svärfar och svärmor...
Min pappa mitt emot sin sambo och svärfar och svärmor...
Köksfika!
Lilla familjen!
Jag skulle vilja påstå att J-mans bror är lite längre än jag.
E och Jonta diskuterar något som säkert är grymt viktigt och sånt...
Jag skulle vilja påstå att J-mans bror är lite längre än jag.
E och Jonta diskuterar något som säkert är grymt viktigt och sånt...
Födelsedagsfikat.
Pssst... Det finns en favorit på bara svärmor också, men jag vet inte hur hon ställer sig till att jag lägger ut den så för tillfället låter jag bli. Kanske dyker upp senare istället!
Färg inhandlad! Nu är bara frågan... Vem k...
Färg inhandlad! Nu är bara frågan... Vem kan fixa det här på mig. Det är tre olika färger så jag behöver någon som är säker på sin sak. Någon som känner sig manad?
Vi sitter i bilen och är på väg hem nu... ...
Vi sitter i bilen och är på väg hem nu... Det blir sent, men vi saknade katten och vår egna säng! Lite tråkigt känns det ändå att åka ifrån J och T... De är så himla mysiga! Nästan så man skulle tvinga med ett gäng polare och flytta upp bara för att kunna hänga med dem lite oftare ;)
Du kanske undrar om det var bra? Titta på ...
Du kanske undrar om det var bra? Titta på mig! Det var så jävla bra!!! Tårar, tårar, 'det är så jälv bra så att jag dör och det får aldrig ta slut'-tårar! Helt fucking amazing! Jag är mållös. Det finns inge vettiga ord att beskriva med... Åk till Oslo och se för fan!
Middag på Pizza Hut. Jisses vad gott det v...
Middag på Pizza Hut. Jisses vad gott det var! Knappt att jag kom ihåg att ta en bild. Mozzarella, soltorkade tomater, prosciutto och ruccula... MUMS!!! Hoppas du har det lika gott som jag. Snart bär det av mot Cirkus och We Will Rock You!
Vi kom fram säkert och fint igår. Var i sä...
Vi kom fram säkert och fint igår. Var i säng runt elva ungefär... Helt slut! Men det blir ju så när man åker bil långt... Säskilt när det är så mörkt. Nu har vi i alla fall varit uppe ett par timmar och ska strax ge oss ut. Tre börjar föreställninen, men innan det ska vi gå en sväng, se oss om efter en present till Bruno och äta så klart. Mat är bra!
Det tar sin tid... Sakta och säkert närmar...
Det tar sin tid... Sakta och säkert närmar vi oss dock. Trötta... Ska bli skönt att komma fram!
Vi har varit förbi hos mamma och fått pres...
Vi har varit förbi hos mamma och fått presenter. Hon är sjuk, så hon firade inte mig igår nämligen. Jag fick det här jättefina halsbandet bland annat! Det är från Barncancer Fondens 'Give Hope'-kollektion... Jag älskar det! Så nu bär jag två halsband! Skaffa ett du med vet jag! Går att köpa genom deras hemsida ;)
Nu ska vi strax åka... Jag hann alltså int...
Nu ska vi strax åka... Jag hann alltså inte lägga upp gårdagens bilder så det får bli när vi kommer hem. Bortglömd är du inte även om det bara blir mobilbloggningar nu. Puss
Jag sitter och fikar med den här filuren o...
Jag sitter och fikar med den här filuren och så en busig tjej till! Rätt jättemysigt och kul kan jag lova! Så än så länge är jag rätt obloggig... Får se om jag hinner innan Stockholm. Blir mobilbloggningar hur som, det klarar jag ju av!
Lite snurrigt, men nu är födelsedagen faktiskt över
Jag letar efter en bra bild till det här inlägget men jag hittar ingenting. Bästa Iza har tagit bilder idag så imorgon kanske det dyker upp en och annan i alla fall! Om jag hinner. Jag och J-man åker nämligen till Stockholm imorgon förstår du. Teater står på agendan! J-mans far har sponsrat oss som julklapp. Du anar inte hur uppskattat det är! Vi ska se We Will Rock You...
Egentligen skulle jag ju berätta om den här dagen, men jag bara svävar iväg. Det är i och för sig okej... Jag är ganska trött. Har pratat lite om kärlek på facebook precis och känner mig helt pirrig i bröstet! Det händer varenda gång jag får prata om mig och J-man, men oftast orkar ingen lyssna. De vill bara kräkas efter ett tag för att vi är för söta. Men det är ju liksom så när man är nykär och lycklig!
Fokus, fokus... Nej, det går inget bra. Just nu kanske jag helt enkelt inte borde ha bloggat! Fast jag saknade ju bloggen och jag kanske inte hinner mycket i helgen... Så jag ville. Så det så.
KRAAAAAAAAAAAM
Egentligen skulle jag ju berätta om den här dagen, men jag bara svävar iväg. Det är i och för sig okej... Jag är ganska trött. Har pratat lite om kärlek på facebook precis och känner mig helt pirrig i bröstet! Det händer varenda gång jag får prata om mig och J-man, men oftast orkar ingen lyssna. De vill bara kräkas efter ett tag för att vi är för söta. Men det är ju liksom så när man är nykär och lycklig!
Fokus, fokus... Nej, det går inget bra. Just nu kanske jag helt enkelt inte borde ha bloggat! Fast jag saknade ju bloggen och jag kanske inte hinner mycket i helgen... Så jag ville. Så det så.
KRAAAAAAAAAAAM
B-day! Starten...
Efter frukost på sängen kom J-man in med gitarren och spelade en låt han skrivit helt till mig... Om när vi träffades. Massor tårar på mig då! Glada tårar!
Han hade inget snöre så han satte fast en ballong på min andra present...
Ja, du ser... Bästaste presenterna ever! Lyllo jag som har en så bäst karl!
Han skämmer bort mig massor. Fast mest med kärlek!
Han hade inget snöre så han satte fast en ballong på min andra present...
Ja, du ser... Bästaste presenterna ever! Lyllo jag som har en så bäst karl!
Han skämmer bort mig massor. Fast mest med kärlek!
Idag är det ingen vanlig dag... Jag väntar...
Idag är det ingen vanlig dag... Jag väntar på frukost på sängen jag! Varför då? Jo det är dags att fylla år igen tydligen. Idag är jag 26 år ung!
Överraskningen!
Jo, det är ju så att föreställningen heter Gula Hund och det med anspelning på Kina i och med att den har spelats på Chinateatern i Stockholm... Humor i Hasse och Tage-anda så klart! Med tanke på att det är deras verk.
Alla i ensemblen fick en egen liten origamihund med kinahatt.
Här är den lilla armén.
Alla hundar har namnet på dess ägare på hatten och på sidan av kroppen står det två ord som beskriver deras scenpersonlighet (bortsett musikerna som sitter gömda och fick en liten teckning istället).
Alla i ensemblen fick en egen liten origamihund med kinahatt.
Här är den lilla armén.
Alla hundar har namnet på dess ägare på hatten och på sidan av kroppen står det två ord som beskriver deras scenpersonlighet (bortsett musikerna som sitter gömda och fick en liten teckning istället).
Det spritter i kroppen!
Mamma ringde för en stund sen. Hon hade ett tips om ett jobb jag borde söka sa hon... För första gången på länge känner jag mig exalterad över en sådan sak! Det här är ett sådant jobb jag vill ha på riktigt! Jag vet bara inte hur jag ska börja. Hur gör man? Hur gör man för att inte skrämma arbetsgivaren? Hur gör man för att vara lagom mycket och sig själv när man vill skaka om dem och skrika "välj mig"? Och så den där jätteviktiga frågan... Är det äntligen min tur? Eller ska min otur göra sig påmind igen? Det finns ingen tvekan hos mig att jag inte skulle klara av det där jobbet. Jag vet bara inte hur jag ska göra nu... Vart ska jag börja? Hur blir min ansökan den som fångar intresset mest? Hur, hur, HUR???
Jag är nervös trots att jag inte ens börjat pilla med mina CV's än. Hjärnan går på högvarv.
Föreställning idag också och överraskningen är helt klar! När jag kommer hem kommer jag publicera bilder (förutsatt att jag inte hinner tidsinställa ett inlägg innan, för i så fall får du se när jag är på teatern).
Jag är en enda röra just nu... Men på det bra sättet. Önska mig lycka och tur och allt det där glada man behöver!
Puss
Jag är nervös trots att jag inte ens börjat pilla med mina CV's än. Hjärnan går på högvarv.
Föreställning idag också och överraskningen är helt klar! När jag kommer hem kommer jag publicera bilder (förutsatt att jag inte hinner tidsinställa ett inlägg innan, för i så fall får du se när jag är på teatern).
Jag är en enda röra just nu... Men på det bra sättet. Önska mig lycka och tur och allt det där glada man behöver!
Puss
Smart eller inte...
Jag bara sitter. Sitter. Läser. Skriver. Katten ligger och sover i mitt knä. Jag är utan inspiration kan man väl säga. Känner mig lite... Distanserad till världen. Inspirationslös. Trött. Kan vara för att jag har gjort en kreativ tömning på morgondagens överraskning till ensemblen. Du får se imorgon, jag lovar.
Det verkar som att E ska komma hem till oss ikväll. Awesome! Vi ska tvinga på honom hans julklappar som vi köpt så klart. Däremot är jag nog inte helt rolig att umgås med när jag är såhär trött. Bajs på mig!
För övrigt är jag kissnödig men orkar inte riktigt gå iväg till toaletten. Därav titeln...
För övrigt är jag kissnödig men orkar inte riktigt gå iväg till toaletten. Därav titeln...
Hejja mig!
Jag är piggare idag. Passar på att tvätta lite och greja med en liten överraskning till ensemblen... Du får veta efter att de fått den så klart! Behöver städa också. På torsdag fyller jag år och då kommer det hit folk. Hur många vet jag dock inte än... Folk är så dåliga på att svara. J-mans familj verkar dock sugna på att komma förbi!
Om jag fortsätter må såhär bra blir det i alla fall gymmet imorgon... Go me!!!
Om jag fortsätter må såhär bra blir det i alla fall gymmet imorgon... Go me!!!
Ungefär som vanligt...?
Det är rätt svårt att förutse läsarnas reaktioner på saker och ting. Jag är sådan som förväntar mig reaktioner på något sådant här eller det här för att ta två helt olika exempel. Fast det är ju inte så... Inte alltid. Vilket helt ärligt är en gnutta frustrerande. Jag vill ju precis som alla andra höra att jag har rätt! Men... Så länge någon tycker att det är värt att läsa är jag faktiskt glad ändå!
Jag är trött och hungrig. Det är därför jag gnäller ;)
Jag är trött och hungrig. Det är därför jag gnäller ;)
Kladd, kladd! Lyckats med naglarna i alla ...
Kladd, kladd! Lyckats med naglarna i alla fall. Men jag mår lite extra illa... Så är det när man blandar dofter! Nagellack och bensin... Blä...
Nakenhet? Säkerhet? Självbild och självförtroende...
Jag funderar över det där med självbild. Ju mer jag har gått upp i vikt, desto mer tänker jag på det. Jag skapar nya komplex och glömmer ett eller två gamla. Har svårt att förlikas med att kroppen förändras även om jag inte egentligen är obekväm med det. Det som händer just nu är ju det jag alltid drömt om. En normal vikt. Lite former.
När jag var yngre så var jag som alla tonåringar. Osäker. Livrädd för att någon skulle skratta åt mig om jag klädde av mig. Flera av tjejerna i klassen i mellanstadiet kallade mig "anorexiabarn" och jag utvecklades inte särskilt tidigt. Jag var bara tunn. Tunn och blek utan former. En planka. Oattraktiv på alla sätt. Det där med självbild var inte direkt något positivt.
Jag kände länge att ingen någonsin skulle vilja ha mig på riktigt. Jag var ju så ful och kantig och platt. Ändå bestämde jag mig för att kämpa emot de känslorna när jag väl blev tillsammans med min första riktiga pojkvän. Jag bestämde mig för att vara bekväm i min kropp, för den var ändå min och om han inte tyckte om den så tyckte han nog inte om mig så mycket som han sa... Det höll ett tag. Fram tills att jag opererade bort knölen i bröstet ungefär. Då kom skräcken tillbaka. Jag såg bara ett ärr. Även om jag var den enda som egentligen tänkte på det.
Efter det så tog det ett tag innan pojken, som jag var förlovad med, var otrogen och det tog slut. Ännu en grej som sabbade självbilden. Både psykiskt och fysiskt. I min värld fick jag bekräftat att jag inte dög som jag var och att den där kommentaren jag än gång fått av mina bästa vänner ("det är ingen som vill ha dig") stämde. Att jag dessutom mådde så dåligt den perioden att jag gick ner till 39 kg hjälpte inte. Jag har aldrig medvetet försökt gå ner i vikt. Jag äcklades av att se mig i spegeln. Inga former. Synliga revben. Ingen ork. Inga kläder som passade.
Det var tufft att gå upp de förlorade kilona igen. Jag lyckades dock! Och jag var stolt. Jag mådde bättre i mig själv igen och jag började acceptera min litenhet. Visst hade jag fortfarande tankar och idéer om att jag skulle bli finare med större bröst, bredare höfter, smalare midja, jämnare ögon, mindre mun... Men jag var okej med mig själv i alla fall. Mer än förut. Jag började långsamt inse att även jag kunde vara vacker och sexig trots allt.
När jag gjorde varietén på Arbis svängde självbilden ordentligt. Det fanns inte tid för osäkerhet och den försvann nästan helt. Jag blev självsäker avklädd. Bakom scen springer du bara runt toppless, men det räckte långt. Jag började åter igen se min själv med nya ögon och även om jag precis som alla andra fortfarande ville ändra på det ena och det andra så var jag säker i min kropp. Jag kände inte samma behov av att se ut på ett visst sätt och började på allvar bli bekväm i mitt eget skinn.
En ordentlig säkerhet har följt mig sedan dess. Min kropp är jag och den är vacker på sitt sätt. Jag är bekväm med mig själv och är inte rädd att vara avklädd. Det betyder inte att jag springer omkring naken och ropar "titta på mig" samtidigt som jag skrevar för världen. Jag har respekt för både mig och min partner gällande min kropp och hur den exponeras.
Just nu är jag dock delad igen. Jag är trygg i min kropp, fortfarande, men jag är osäker. Proportionerna har blivit annorlunda sen jag började gå upp i vikt och jag liknar mer ett päron än en linjal i kroppsformen. Sedan är det kanske så att jag börjar ta åt mig av mina vänners kommentarer? Saker som aldrig hade rört mig i ryggen förut känns plötsligt. Även fast jag inte är olycklig i mina nya former eller tycker jag är särskilt stor så känns det någonstans långt bak. Osäkerheten och skräcken gör sig påmind igen. Är jag ful nu när jag inte ser ut som jag brukade göra?
När jag var yngre så var jag som alla tonåringar. Osäker. Livrädd för att någon skulle skratta åt mig om jag klädde av mig. Flera av tjejerna i klassen i mellanstadiet kallade mig "anorexiabarn" och jag utvecklades inte särskilt tidigt. Jag var bara tunn. Tunn och blek utan former. En planka. Oattraktiv på alla sätt. Det där med självbild var inte direkt något positivt.
Jag kände länge att ingen någonsin skulle vilja ha mig på riktigt. Jag var ju så ful och kantig och platt. Ändå bestämde jag mig för att kämpa emot de känslorna när jag väl blev tillsammans med min första riktiga pojkvän. Jag bestämde mig för att vara bekväm i min kropp, för den var ändå min och om han inte tyckte om den så tyckte han nog inte om mig så mycket som han sa... Det höll ett tag. Fram tills att jag opererade bort knölen i bröstet ungefär. Då kom skräcken tillbaka. Jag såg bara ett ärr. Även om jag var den enda som egentligen tänkte på det.
Efter det så tog det ett tag innan pojken, som jag var förlovad med, var otrogen och det tog slut. Ännu en grej som sabbade självbilden. Både psykiskt och fysiskt. I min värld fick jag bekräftat att jag inte dög som jag var och att den där kommentaren jag än gång fått av mina bästa vänner ("det är ingen som vill ha dig") stämde. Att jag dessutom mådde så dåligt den perioden att jag gick ner till 39 kg hjälpte inte. Jag har aldrig medvetet försökt gå ner i vikt. Jag äcklades av att se mig i spegeln. Inga former. Synliga revben. Ingen ork. Inga kläder som passade.
Det var tufft att gå upp de förlorade kilona igen. Jag lyckades dock! Och jag var stolt. Jag mådde bättre i mig själv igen och jag började acceptera min litenhet. Visst hade jag fortfarande tankar och idéer om att jag skulle bli finare med större bröst, bredare höfter, smalare midja, jämnare ögon, mindre mun... Men jag var okej med mig själv i alla fall. Mer än förut. Jag började långsamt inse att även jag kunde vara vacker och sexig trots allt.
När jag gjorde varietén på Arbis svängde självbilden ordentligt. Det fanns inte tid för osäkerhet och den försvann nästan helt. Jag blev självsäker avklädd. Bakom scen springer du bara runt toppless, men det räckte långt. Jag började åter igen se min själv med nya ögon och även om jag precis som alla andra fortfarande ville ändra på det ena och det andra så var jag säker i min kropp. Jag kände inte samma behov av att se ut på ett visst sätt och började på allvar bli bekväm i mitt eget skinn.
En ordentlig säkerhet har följt mig sedan dess. Min kropp är jag och den är vacker på sitt sätt. Jag är bekväm med mig själv och är inte rädd att vara avklädd. Det betyder inte att jag springer omkring naken och ropar "titta på mig" samtidigt som jag skrevar för världen. Jag har respekt för både mig och min partner gällande min kropp och hur den exponeras.
Just nu är jag dock delad igen. Jag är trygg i min kropp, fortfarande, men jag är osäker. Proportionerna har blivit annorlunda sen jag började gå upp i vikt och jag liknar mer ett päron än en linjal i kroppsformen. Sedan är det kanske så att jag börjar ta åt mig av mina vänners kommentarer? Saker som aldrig hade rört mig i ryggen förut känns plötsligt. Även fast jag inte är olycklig i mina nya former eller tycker jag är särskilt stor så känns det någonstans långt bak. Osäkerheten och skräcken gör sig påmind igen. Är jag ful nu när jag inte ser ut som jag brukade göra?
Idag är jag inte längre underviktig. Däremot mer otränad än förr. Idag har jag den typen av former som de flesta kvinnor har. Jag har bröst, rumpa, lår och en liten, liten mage. Jag är mer än skinn och ben och jag mår bra. Jag har börjat träna för att må ännu bättre och bli friskare, inte för att gå ner i vikt. Jag borde inte må dåligt eller känna mig tveksam över att vara normalviktig med strävan mot bättre hälsa tycker jag.
Det känns som att folk har glömt bort att det är hälsa som är vackert... Inte skelett och plast... Idealet borde vara individuellt för var och en. Då skulle nog alla kunna våga vara bekväma med sig själva. Eller?
Det känns som att folk har glömt bort att det är hälsa som är vackert... Inte skelett och plast... Idealet borde vara individuellt för var och en. Då skulle nog alla kunna våga vara bekväma med sig själva. Eller?
Morrn, morrn, förmiddag!
Jag är trött... Mår inte helt bra än kan man säga. Att bensindoften är kvar i lägenheten hjälper inte heller. Hur blir man av med den smidigast tro? Det kan ju inte vara nyttigt...
Det är svårt att komma på något vettigt att skriva om när det är så här. Kanske kommer jag på något senare ändå.. Kanske inte. Jag vet inte. Att katten inte vägrar vara i vardagsrummet fattar jag inte. Han har ju faktiskt betydligt känsligare näsa än jag ju...
Mycket nyfikenhet nu också... För en gångs skull. Vilket mest är irriterande, men det går ju faktiskt över så småningom. Antingen får man reda på det till slut eller så glömmer man bort det! Så positiv är jag! Det mest oviktiga och därmed mest irriterande är vem "kärleksmesset" jag fick av min gamla kärlek egentligen skulle till. Det är helt oviktigt för mig, men jag är nyfiken ändå. Det känns ju... Motsägelsefullt.
Måste laga mina naglar också... Klippa, fila, måla om... Det lär dock inte bidra till någon vidare bättre doft här hemma (aceton yo). Härligt med i-landsproblem!
Det är svårt att komma på något vettigt att skriva om när det är så här. Kanske kommer jag på något senare ändå.. Kanske inte. Jag vet inte. Att katten inte vägrar vara i vardagsrummet fattar jag inte. Han har ju faktiskt betydligt känsligare näsa än jag ju...
Mycket nyfikenhet nu också... För en gångs skull. Vilket mest är irriterande, men det går ju faktiskt över så småningom. Antingen får man reda på det till slut eller så glömmer man bort det! Så positiv är jag! Det mest oviktiga och därmed mest irriterande är vem "kärleksmesset" jag fick av min gamla kärlek egentligen skulle till. Det är helt oviktigt för mig, men jag är nyfiken ändå. Det känns ju... Motsägelsefullt.
Måste laga mina naglar också... Klippa, fila, måla om... Det lär dock inte bidra till någon vidare bättre doft här hemma (aceton yo). Härligt med i-landsproblem!
Vad fint...
Jag fick slänga mig iväg till föreställningen trots mitt dåliga mående. Det är ju så när man jobbar med teater (om än till och från) ingen annan kan hoppa in utan förvarning. Älskade J-man kom och hämtade upp mig efter föreställningen så jag skulle komma hem snabbt och säkert i alla fall. Mycket uppskattat från min sida kan jag lova!
Så när vi kommer in genom dörren hemma möts vi av en distinkt odör som aldrig funnits där förut... Det luktar garage. Bensin. Starkt och fränt. Katten kommer mot oss med den där oskyldiga minen bara han har och jamar lite lätt. Jag trodde jag skulle få spontan migrän och älskling började leta efter källan på en gång... Det känns ju lätt oroväckande när lägenheten luktar bensin liksom.
Så vad hade hänt? Våran lilla katt hade hoppat upp i fönstret, där han inte får vara, och vält ner J-mans glastermometer. Tack för den bebis...
Så när vi kommer in genom dörren hemma möts vi av en distinkt odör som aldrig funnits där förut... Det luktar garage. Bensin. Starkt och fränt. Katten kommer mot oss med den där oskyldiga minen bara han har och jamar lite lätt. Jag trodde jag skulle få spontan migrän och älskling började leta efter källan på en gång... Det känns ju lätt oroväckande när lägenheten luktar bensin liksom.
Så vad hade hänt? Våran lilla katt hade hoppat upp i fönstret, där han inte får vara, och vält ner J-mans glastermometer. Tack för den bebis...
Tjock i halsen, täppt i näsan och huvudvär...
Tjock i halsen, täppt i näsan och huvudvärk... Så kan det gå! Om du ursäktar så vilar jag idag och blir bra igen. Puss
Älskade knaspojke...
Min älskade prins har suttit och spelat gitarr inne på sitt rum ett bra tag sen vi kom hem. Jag har mest småtjurat för att jag är trött. Det blir lätt så när jag är trött. Så läser jag bloggar för fullt också för att komma ifatt igen.
För ett tag sedan klev J-man ut i vardagsrummet, där jag sitter, med gitarren i handen och lägger ett papper på bordet... Så börjar han spela. Och så börjar han sjunga. Då har han skrivit en låt till mig. En låt bara till mig för att han älskar mig och tänkte att han ville säga det på något bra sätt och att jag kanske behövde höra det... Jag grät.
Han är så fin och bäst min älskling...
För ett tag sedan klev J-man ut i vardagsrummet, där jag sitter, med gitarren i handen och lägger ett papper på bordet... Så börjar han spela. Och så börjar han sjunga. Då har han skrivit en låt till mig. En låt bara till mig för att han älskar mig och tänkte att han ville säga det på något bra sätt och att jag kanske behövde höra det... Jag grät.
Han är så fin och bäst min älskling...
Nyår... Yay och nej!
Sammanfattning av igår och idag kan man säga!
Det är självklart bara ett litet urval. Svårt att sammanfatta allt roligt som hände! Här är lite grejer som jag inte vet hur jag ska kategorisera!
- Stressen man alltid drar på sig när man ska iväg någonstans.
- Regn på tolvslaget. (WTF liksom?)
- Jag saknade Lollo.
- J-man var med och såg Gula Hund när jag jobbade.
- Gula Hund-gänget som får mig att skratta varje gång!
- Mina fina vänner! Särskilt Sessan, Ufo, Sara, AH och Harry gör en extra glad!
- Asti Cinzano!
- Sessans dessert, vit chokladmousse med bär... Mums!
- Ufo berättade om hans dotters förlossning för mig medan Sara berättade samma historia för J-man.
- Musikprat med Ufo.
- Alla som var kvar i slutet av festen fick med sig kondomer som present. Bara för att. Med rosdoft.
- Chips, dipp, pizza och cola med Sessan.
- Resident Evil-maraton med Sessan!
Det är självklart bara ett litet urval. Svårt att sammanfatta allt roligt som hände! Här är lite grejer som jag inte vet hur jag ska kategorisera!
- Ufo räckte J-man kniv och slip för att "operera ut" min p-stav så vi kan skaffa bebis. (nej, ingen har skurit i mig, så dumma är vi inte, vi har bara störd humor)
- Ufo och Harry bestämde sig för att hettsa i mig en shot jäger och filmade detta för att det var kul.
- Sessan fick en nyårspuss av mig för att hon inte har pojkvän att pussas med, hittade snart därefter Harry och deklarerade att han minsann var bättre på pussar än jag!
- Skvaller om någon jag inte alls känner men vet vem det är.
- Påhittat bus som involverade en kondom fylld med cremé fraische och Sessans säng, men den glömdes kvar på festen. (Kanske med flit, Sessan hade dödat oss om vi busat på det viset)
- Mycket prat om min expanderande röv och lår.
Vi sitter och bakismyser och ser på Sessan...
Vi sitter och bakismyser och ser på Sessans typ av filmer (skräck och zombies och sånt) med henne. Kan vara det perfekta sättet att börja ett nytt år på. Två av de jag älskar mest och glada miner! Hoppas du har det lika bra som jag!
